Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - III. Kort beskrifning öfver hertig Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 281
linea ut, och kon. Sigismund hade flera söner, så skulle
hertigdömet höra till den, som fadern behagade utnämna dertill.
Men om ock Sigismunds ätt utslocknade skulle det tillhöra hertig
Johans yngre son, om någon vore till; dock vid alla tillfällen
prinsessan Catharina förbehållet 3 års, uppbörd af hela
furstendömet efter hertig Carls, sin herr faders, dödliga frånfälle,
såsom redan förut var beslutadt.
Nu var hertig Carl blifven konung, och sålunda stod det
i hans makt att ställa den första punkten af 1590 års
arfförening i verkställighet. Detta skedde med ständernas samtycke
den 22 Mars 1604. Den yngre sonen Carl Filip skulle
behålla sin herr faders hertigdöme med samma rättigheter, som
han sjelf innehaft det.
Nyssnämda prins var ej då mera än 3 år gammal, och
konung Carl styrde sjelf hertigdömet såväl som det öfriga af
riket, så länge han lefde.
Innan ännu kon. Carl lät kröna sig till konung
upprättade han den 12 Augusti 1605 sitt testamente ?!). K. Johan
hade ännu utom den afsatta Sigismund en son med drottning
Gunilla, prins Johan, som nu var hertig af Östergöthland. Denna
hade icke genom något felsteg förlorat sin arfsrätt till kronan,
och kon. Carl fruktade med skäl, att ständerna efter hans död
kunde vända sina egna ögon på honom och förskjuta hans
söner. I slikt fall stadgade han, att "hans äldsta son, Gustaf
Adolf, skulle efter hans dödliga afgång ega hertigdömet, men
Carl Filip skulle hafva Östergöthland. Finge ock icke Carl
Filip Östergöthland, så skulle hertigdömet sålunda delas emellan
sönerna, att Gripsholms län af Södermanland skulle tillfalla
Carl Filip och Nyköpings län, Nerike, Värmland, Vassbo och
Valla höra till Gustaf Adolf. Men om ständerna stodo vid
sitt beslut att taga denna sistnämda till konung, så skulle hela
hertigdömet tillfalla Carl Filip. Gå huru det ville, skulle dock
prinsessan Catharina utbekomma sin sal. fru moders brudskatt,
12000 guldgyllen, och dertill tagas 700 skeppund stångjern i
Värmlands bergsbruk, samt af föringen i hela hertigdömet utom
Nerike vid pass 4499 daler. Det måtte blifva konung efter
k. Carls död, hvilken som kunde, så anbefalde han den och
1) 1. ce. p. 594.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
