Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - V. Om krig i detta tidehvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER DIGERDÖDEN. 173
folk hade något brutit; men då hade redan drotsen äfven i
Värmland, der han åtminstone tyckes hafva egt stor slägt, om
han ock icke sjelf der bodde, så uppblåst elden, att bönderna
trugade marskens utskickade och svarade, att "de efter honom
intet frågade och ville han icke låta dem vara i fred skulle de
ännu värre framfara" 2).
Det synes nog, hvem bönderna hade att vända ryggen
till; men marsken var en ung och tilltagsen herre, då deremot
drotsen var gammal och snart utlefvad. Marsken skyndade
hem och höll om Mäårtensmessodagen en herredag i Arboga, der
han föredrog, att han beslutit hämnas på dalkarlarne och
värmländingarne det öfvervåld, de gjort på hans folk, hästar och
gods. Närvarande herrar kanske till en del af drotsens parti
afrådde marsken i förstone af det skäl, att han kunde blifva
slagen, och borde hellre derför dagtinga; men han förlitade sig
till Gud och lyckan och sade sig vilja jula först i Hedemora,
sedan i Tuna och derpå i Mora, der han icke lofvade folket
godt julgästabud. Derifrån ville han draga in i Värmland och
på samma sätt tukta bönderna; ty de borde hållas i aga”).
Detta samtycktes allmänt ?). .
Icke långt derefter fick han kunskap om, att
värmländingarne fått en af hans egna herrar, Torsten Ingelsson, till
anförare och med honom voro på vägen till Örebro. Marsken
förtröt väl, att denna var honom så otrogen; dock lät han ej
modet falla. Förmodligen visste han ej om drotsens spel i
denna sak; derför skref han honom till och begärde hans råd;
men rådet blef att marsken borde dagtinga med bönderna. Det
föll honom ej i smaken, thy svarade han: "”medan:vi så
förhala tiden, få våra fiender rådrum att samla fördubblade krafter
i alla landsändar och draga allmogen ifrån oss". Men drotsen
påstod ändå, att man borde komma i vänlighet öfverens, emedan
1) The achtade togh ej hvat han sade.
Uthan trugade fast mera illa göra,
Ok sagde efter Marsken intet spöra. (Rimkr.)
3) Uthan almogen far nakon aga,
The lyda oss aldre i wara daga (Rimkr.)
3) The svarade honom alla mäste:
Fullfölgin thet än med thet bäste. (Rimkr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
