- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
80

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - VI. Om märkliga orter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80 HEDNA-TIDEHVARFVET

isynnerhet är märkligt, då jag nämner stenkumlen, en lång
sträcka af stenar som en nedfallen mur hopkastade på ett berg
!/8 mil från Göthesforsen invid sjöstranden till mer än 100
alnars längd. I norra och södra ändarne är denna mur mera
upphöjd, dock mest i södra. Ovisst om detta tjent till
begrafningar eller till någon slags befästning för gården Berg. Eljes
finnas ock sådana längre in på fasta landet högt uppe på ett
berg midt emot gården, som deraf lär hafva fått sitt namn.

Qvarn i Usbodafors nedanför Sulevik har jag från hedenhös
funnit omtalad i Jössehärads Dombok 1697 och anför den här
till ett bevis, att flera sådana utan tvifvel funnits i landet under
hedendomen ").

6) Nordmarks härad.

Buresåsen eller Borgåsen är namnet på en höjd af utmärkt
storhet norr om Sundstaby i Blomskog vid östra ändan af en
ifrån Foxen kommande lång kanal. Namnet hjelper qvarlefvorna
öfvertyga oss, att här fordom varit en fast borg och slott ”), der
utan allt tvifvel Jarlarne öfver detta härad haft sin hofhållning
och bostad. Det har varit bygdt af sten och äfven stallet af
sten. Boelägenheten och utsigten har varit ljuflig, äfvensom det
varit säkert för fiendtliga anfall och i nästa tidehvarf får passera
för en märklig gränsfästning. Troligt är att Thor Jarl här bott.

Flera spår efter några ansenliga byggnader finnas ej i detta
vidlyftiga härad och har detta slott kunnat vara nog, då inga
höga slägter i allmänhet här fästat sina bopålar ?).

Ättehögar och begrafningsställen för detta tidehvarf äro
isynnerhet märkvärdiga: söder om Silleruds kyrka 7 stycken
större och mindre, och ännu något mer i söder derifrån 2
ganska ordentliga och formliga.

På Lianeds utmark i bemälte socken invid gärdet fins en

1) När jag finner på flera ställen af våra häfdatecknare äfven längre fram
i christendomen icke omtalas annat än malt och korn, så blir väl en klar
sanning, att ännu egde folket icke annat till att mala på sina qvarnar. Jag har
länge trott, att Ake Bonde skulle komma illa ut med, att tractera 2:ne konungar
med kornbröd; men har nu nyligen fått annat begrepp om saken, sedan jag
sjelf fått äta sådant bröd af lika god smak som bästa hvetebröd, hvilket var
tillagadt på Oroust i Bohuslän, der konsten således bibehållit sig från
hedendomen, fast den gått förlorad i Värmland.

”) Aro prosten Trancei ord i bref till mig.

”) I nästa tidehvarf finna vi likväl en förnäm slägt af Sibbendalen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free