Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Argsinta Ormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 197 -
allt, som vi själva känna, sade kapten Sinclair. Jag
får nu snart lov att taga farväl, emedan jag måste
vara i fästningen före solnedgången. Martin och John
§kola följa med mig och föra hunden med tillbaka.
- Följer inte gossen mig? frågade Malachias.
- Jo, i morgon bittida får han gå, men efter hans
återkomst från fästningen blir det för sent.
- Då stannar jag här, svarade Malachias. Var
är han?
- Han har gått att draga huden av en varg, som
han sköt på morgonen, svarade Alfred. Han skall
snart vara här.
I korthet berättade mrs Campbell för Malachias
äventyret med vargen. Den gamle jägaren hörde
tyst på och nickade sedan till tecken av sitt gillande.
Sällskapet steg därefter upp och samtidigt inträdde
Martin och John. Kapten Sinclair samtalade med
fröknarna Percival, medan den gamle jägaren
meddelade sig med Smultronblomman på hennes egen
munart. De övriga gingo antingen ut eller sysslade
med bordets avdukande, tills kapten Sinclair bröt upp
jämte John och Martin, båda beväpnade med var sin
studsare.
- Detta har visserligen varit en orolig dag,
anmärkte mr Campbell kort innan de gingo till vila,
men vi hava mycket att tacka Gud för, och stort skäl
att bedja om hans fortfarande beskydd och hjälp.
Gud välsigne eder alla, mina barn! God natt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
