Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVI. I kasern ochpå högvakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att taga värfning vid gardet eller då, ännu längre tillbaka, en sådan
dömdes att tjäna som gardist, är det dock ännu i mannaminne, att
en garnisonssoldat i Stockholm ansågs som en nästan förlorad
människa, tillhörande en plantskola för last och brott. Kasernlifvet
föreföll som en blandning af fattighuslif och straffanstalt.
Under senare årtionden har detta så småningom undergått icke
ringa förändring till det bättre, och garnisonssoldaten har i både
fysiskt och moraliskt afseende väsentligt höjt sig. Visst kan det ännu
hända, att en gardist gör sig skyldig till förseelser, till och med brott,
men sådant kan inträffa inom alla yrken och samhällsklasser, och
det förekommer ingalunda oftare bland hufvudstadens militärer än
bland de civila. En af starka drycker öfverlastad garnisonssoldat
synes nu mera högst sällan. Ännu på 1880-talet har det visserligen
händt, att rätt skarpa strider utkämpats mellan gardister och polismän,
men det torde ha haft sin orsak i missuppfattad kåranda, och
felet låg må hända ej helt och hållet på gardisternes sida, ehuru det
är deras skyldighet att ställa sig polisförfattningar till efterrättelse.
Visst är, att hvad som fordom var vanligt nu hör till undantagen,
till och med till sällsynta sådana.
Huru ser också en garnisonssoldat i Stockholm ut nu mot förr!
I de allra flesta fall är han en ung man med god hållning som vet
att iakttaga ett städadt uppförande och kanske äfven bemödar sig om
att vinna kunskaper, hvilka han sedan tillgodogör sig inom andra
yrken. Garnisonstiden är för mången en skoltid af nytta för lifvet.
Förnämsta orsaken till den lyckliga förändringen torde väl böra sökas
hos befälet hvilket, själft med större bildning än i allmänhet förut,
vinnlagt sig om större humanitet mot sina underlydande samt mera
bemödat sig om soldatens vård och goda handledning, utan att
därmed släppa efter några fordringar på nödvändig manstukt. Denna
har ej häller förslappats, utan skärpts genom afskaffande af urmodiga
stadgar i krigslagarne, synnerligen genom borttagande af de
vanhedrande kroppsstraffen. Garnisonssoldaten har erfarit, att äfven han
har människovärde.
Den lyckliga förändringen har småningom verkstälts, men skulle
sannolikt aldrig kunna fullt genomföras, om icke nya kaserner uppstått.
Det är nära fyrtio år sedan då varande öfverfältläkaren d:r Liljewalch
förklarade, att Svea lifgarde, sedan 1802 kaserneradt i f. d. kongl. lustslottet
Fredrikshof, hade en, oaktadt sina höga rum och hufvudbyggnadens rymliga
förstugor, dålig lägenhet, i synnerhet genom fukt och olämplig inredning. Andra
lifgardes kvarter i de tre kasernerna på platsen, där Terra nova varf förut legat
och hvilka bygdes för sextio år sedan, förklarades redan ett par årtionden
därefter också ha ett osundt läge, ehuru dock bättre och rymligare än Fredrikshof.
Lifgarde till häst är sedan 1811 inrymdt i sin nuvarande kasern vid Storgatan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
