Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Högtider och fester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Några nya uppfinningar i den lilla industrien utmärka just icke
vår julmarknad. Undantagsvis kan man få se en ny leksak, mest i
frambringande af oljud. Vanligvis äro dessa uppfinningar dock icke
svenska, utan hit införda från utlandet. Den svenska leksaksslöjden
är icke uppfinningsrik.
Under det man fryser, kanske äfven svälter i de tunna
väfstånden på Stortorget och ännu värre på Slottsbacken, där vinden och
snöyran ha friare spelrum, svettas säljarne i de folkuppfylda
bodarne vid Vesterlånggatan, gamla och nya Stockholms lifligaste
handelsgata, åt minstone jämförelsevis lifligare än de ofvan nämde stora
Norrmalmsgatorna. Men kommer man upp åt Söder, är det slut med
lifligheten. Den stadsdelen har många aktningsvärda salubodar, och
äfven de ha naturligtvis andel i julhandeln, men betydande äro de
icke, ej häller synnerligt påkostade i utstyrsel. Ungefär det samma
kan man säga om det aflägsnare Norrmalms och Kungsholmens samt
äfven om Ladugårdslandets butiker, med undantag dock af dem som
finnas vid Sturegatans början och till en del vid Humlegårdsgatan.
Julhandelns lifligaste uttryck skådas kanske hos Josef Leja, men
den handeln förekommer litet hvarstädes i Stockholm, och äfven den
tarfligaste diversebod i utkanterna får väl sin andel. Det är likväl i
synnerhet i trakten omkring Gustaf Adolfs torg och ett stycke uppåt
Drottning- och Regeringsgatorna, vid Kungsträdgårdsgatan och
Norrmalmstorg samt längs hela Vesterlånggatan och äfven vid Nygatorna
som den handeln riktigt blomstrar.
Redan flere dagar före jul börjar en särskild, om icke blomstrande,
dock grönskande affär på de flesta af våra torg. Det är
julgransmarknaden. Huru många små granar införas till Stockholm i
veckan före jul kunna vi icke uppgifva, men antalet torde få räknas
i tusental. Nu mera stå de uppradade öfver alt, och ju närmare
man kommer till julaftonen, dess grönare äro utsigterna. Vanligtvis
säljas alla, åt minstone de flesta, men prisen falla stundom till en
obetydlighet på sjelfva julaftonen. Stora, raka granar kosta ett par dagar
före jul ett par kronor, kanske ännu mera, men nedprutas på julaftonens
morgon, i fall tillförseln är riklig, till hälften och därunder. Mindre
ståtliga exemplar säljas ofta till vrakpris.
Förr var det landtbefolkningen själf som ej blott forslade
granarne till staden, utan äfven stannade kvar för att sälja dem. Så
sker väl ännu till en del, men flertalet af dem som nu hålla granar
till salu på gator och torg äro mellanhänder, spekulanter, som gå
landtbefolkningen till mötes långt ut på landsvägarne och köpa hela
partier af tillförseln samt sedan återsälja dem i detalj. Stundom kunna
på det sättet goda affärer göras, stundom uppstår förlust, och det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
