Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord av Hugo von Heidenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Litteraturen om Kina har under de senaste decennierna
varit synnerligen riklig, framför allt på engelska språket.
På svenska föreligga också ett antal på personliga
upplevelser grundade skildringar av Kina och kinesiska
förhållanden av Erik Nyström, Carl Taube, Bernhard
Karlgren, Rutger Essén, J. G. Andersson, Ruth Nathorst,
Ingeborg Wikander m. fl. Kinas gamla kultur och stora, ehuru
osäkra, möjligheter utgöra för många en lockelse, och
politiskt sett representerar Kina just nu en av
huvudskådeplatserna för de asiatiska folkens försök att göra upp sina
mellanhavanden med den vita rasen. Det är den vite
mannens, genom maskinkulturen underlättade herravälde och
framför allt hans i handling omsatta uppfattning av
asiaterna som en underlägsen ras, som fått Asien att kasta
stridshandsken. Kampen är nu i full gång, men ej
överallt synlig på ytan.
För dessa företeelser bör intet folk stå främmande. Våra
direkta svenska intressen i Kina äro ju begränsade, men det
är ändock nödvändigt, att vi uppmärksamt följa
utvecklingen därborta, och den svenska litteraturen om Asien och
Kina är förvisso ännu ej tillräcklig för att mångsidigt
belysa dessa stora och komplicerade spörsmål. Då jag i våras
av fil. doktor Karl Hildebrand och bokförläggare Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
