Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett underligt uttryck i det vackra ansigtet. Det
är icke så mycket förnärmelse eller vrede, ännu
mindre en vanlig surmulenhet, som talar ur dessa
drag; det är snarare. en djup, bitter känsla af
svikna förhoppningar. Hon ser ut som om hon
höll på att mista något, utan att ega kraft att
hålla det fast — som om något vissnade för
henne.
Han, som stöder sig med den ena handen
mot hennes stol, börjar förstå, att situationen är
allvarsammare än han tänkte. Han har försökt
alla medel för att få den ursprungligen så obe-
tydliga striden bilagd och glömd; han har bedt
om förlåtelse, ödmjukat sig så mycket — kanske
mera än han har menat; men allt förgäfves. In-
genting tyckes kunna rycka henne ut ur den
halfdöda stämning, hvari hon är fången.
Derför är det med ett uttryck af oro han
böjer sig ned mot henne:
»Men du vet ju, att i grund och botten hålla
vi bägge så mycket af hvarandra.»
»Hvarför bli vi då så lätt ovänner och
hvarför äro vi så bittra och ondskefulla mot
hvarandra?»
»Men, min älskade, alltsammans var ju från
början blott en ren obetydlighet —»
»Just derför! Kommer du i håg hvad vi
ha sagt hvarandra? huru vi kämpades om att
finna de ord, som vi visste skulle vara de mest
sårande? O, att tänka sig, att vi använda vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
