Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Staden Öregrund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skeppen voro deras egne och ingen annan
hade del i dem. Förordningen om
Städernas Seglation af d. 20 Novemher 1636
betog Öregrund all utrikes handel och 1660
afslogs äfven ansökningen om fri segelfart
på Lifland. Vid 1765 års Riksdag erhöll
Staden frihet til inrikes sjöfart. För
öfrigt äro Stadens privilegier bekräftade d.
15 April 1676 och d. 13 Julii 1719.
Pehr Brahe den äldre kallades Grefve
til Öregrund i K. Eric XIV bref dat.
Elfsborg d. 8 calend. sept. 1561; men erhöll
sedan Wisingsö til Grefskap[1].
Den 28 April 1652 ödelades Staden
af en olycklig vådeld, upbygdes likväl
sedan på Drottning Christinas befallning i
bättre ordning.
År 1718 föreslogs Öregrund til
mötesplats för de Svenske och Ryske
fullmägtige som skulle utarbeta freden[2]. Denna
sammankomst utsattes sedan på Åland.
Under Ryska kriget upbrändes Staden
d. 18 Julii 1719. Endast någre borgare
voro hemma, emedan de fleste voro
bortreste på fiske under förhoppning at hus och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
