Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’son’ kunde lätt förallmänneligas1. I alla händelser tycks
förklaringen av det korta öppna d-judet som förkortat av göp förutsätta
ordets förekomst redan i äldre fsv. dialekter (Tamm Et. ordb.)
— om ock möjligen även i fråga om vokalernas variationer
barnspråket far anses utveckla sig friare än det vanliga språket2.
Emällertid må det tillåtas mig att särskilt med hänsyn till
ordets betydelser i Norge framkasta ännu ett par möjligheter till
förklaring. Att skilja av no. gosse som särskilt ord bör väl i det
längsta undvikas.
Dels kunde väl gosse vara en med t + an- bildad avledning
av stammen gitt-, som ingår i starka verbet fsv. giuta < *geutan-,
ock ställas vid sidan av no. gut (< giiti, se Kock Unders, etc.
ovan), isl. gotnar ’män, krigare’, folkslagsnamnen isl. Gotar, lat.
Gutones, etc., även isl. Gautar, vilka Much PBBeitr. XVII (1890)
179 f., ock nyligen Hellquist Ark. XIX (1902) 13S, förklarat ur
denna rot ock tytt som ’zeugungskräftiger Mann’. Ett *gkud-t
> *guss + an hade då blivit gossa genom a-omjud. Beträffande
dylik aktiv betydelse av Aavledningen kan hänvisas till got. -weis,
isl. viss etc., ’vis’; no. skass ’trollkvinna, häksa’, om det
sammanhänger med got. skafijan etc., ’skada’; germ. kross ’häst’, eg. ’den
springande, hoppande’ (jfr isl. Aress ’frisk, kry’): sskr. kurdaä
’springen, hiipfen’. Se Kögel PBBeitr. VII (1880) 171 ff.
Väl kunde ju ett antaget *gussan- även haft den passiva
betydelsen av ’Erzeugtes’, ’avföda’, ’son’ o. s. v. Men no. gosse
’galt’ (om det ej är ett annat ord eller också personbeteckningen
använd om ett jur3) förklaras med ovan anförda etymologi bäst
som ’avelsjur’, jfr sskr. vråan- ’tjur’ i förhållande till got. zvair,
gr. Äporjv ’man’ (jfr Hellquist a. st., Lottner K. Z. V (1856)
153 O-
1 Jfr Transferred appellations etc. s. 191.
2 Jfr nedan s. 420 not a de delvis med barnspråket sammanhängande
locknamnen.
3 Jfr fi. kosst ’liten lax’ etc., ovan s. 414. Dock synes utvecklingen från
personbeteckning till jurnamn i det hela sällsynt, medan den omvända utvecklingen
är ytterst vanlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
