Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tidigaste fårm i tryck, jag sett, är i en latinsk
skolgra-matik: Donatus Hoc est Paradigmata partium orationis Latino —
Isl. ... In usum Scholas Skalholtina: in Islandia. Hafnire 1733 s.
62 »legis Ju lest, ert a5 lesa.»
Om uppkåmsten av detta ö, t säges i Grundr. d. neuisl.
gramm. von Carpenter s. 62 »vom personalpronom. 2 pers. på»1.
Så torde nog ock förhålla sig2, men det bör bemärkas, att
ny-islänskan nu har blått en mängd fårmer av typen ferb jämte några
få av typen lest, men inga andra.
Härvid må erinras, att före ändelse -r utvecklades äfter
konsonant omkring 1300—1380 (enligt Jon J>orkelsson: Um r og ur
1863 s. 31) svarabhaktivokalen u, ock till de tvåstaviga farmerna
suffigeras intet å, t.
Om vokal äller diftång förejick r, uppstod naturligtvis ingen
svarabhaktivokal; fårmen förblev enstavig, ock jenom sufflgering
fas ferb &.
Dessa ha följaktligen icke bildats förr än äfter 1380. Värb,
som, i 1 p. sing. slutande på s, icke ändades på r i 2 p. sing. ock
alltså där förblevo enstaviga, följa de nyssnämda, ock lest o. d.
finnas också. Men något eksämpel av typen *sktnt (: skina) har
jag icke funnit.
1 Detta väl med anslutning till Wimmers förklaring (Oldnord. leesebog2 s.
xix) av est < estu, es -J>u, men det bör framhållas, att hår sannolikt de s. k. vrba
pret.-pres:s t i 2 pers. sing. pres. torde ha medvärkat (jfr Brugmann: Grundr. d. vergl.
gramni. II s. 1344), även om man som Noreen (Paul: Grundr. d. germ. Philol.2
s. 638) vill antaga, att det dels är den gamla 3 pers. sing. (got. ist), som kåmmit
att uppfattas som 2 pers. sing., dels <C estu <C es]pu. På analågin med ert (jämte
påvärkan av vrba pret.-pres:s t) beror väl också den yngre fårmen sért i 2 pers.
sing. pres. konj. av vera, som (i flera eksämpel) finnes i t. e. en islänsk handskrift
från 1400-talet (Katalog over d. A. M. håndskr. I s. 578) näml. A. M. 343 a 4:0,
se Jön {jorkelssori: Breytingar å myndum viötengingarh. 1887 s. 63.
2 Jfr Kock i Arkiv f. nord. filol. VII s. 342 f.; VIII s. 266 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
