Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o VI. Saga om Konung Ragnar Lodbrok och hans Söner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dött på Bädd mer dyrbar,
Till korpa-mat ämnad;
Snart nog öfver brödrens
Blod skall ock den svarta
Luderhärjarn (korpen) skräna,
Så illa honom löna (belöna).
Han gick sedan dit, livarest spjuten voro
nedsatte, tog en ring af sin hand, kastade den
till sina män, som nu hade fått fred, och bad
dem bringa den till A s 1 Ö g, h varvid han k vad:
Bud skoleu i henne hringa,
(Banesår fingo våra kämpar i)
Alt min ring skall smärta
Aslög härefter hafva;
Då skall, svåra sorgsen,
När jag död hörs vara,
Miri stjufmoder sina
Söner det förkunna.
Derefler blef han kastad på spjuten; då såg
han hvar en korp flög, och än kvad han:
Öfver milt lnifvud, korpen
Glad kraxar, och örnen
Kräfver, glömmande hårda kampens
Minnen, lijeltens ögon;
Vet, att så framt de dessa
Utur hufvudet hugga,
Ganska slätt de mig belöna
För dem gifven föda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
