- Project Runeberg -  I Nordanland /
101

(1900) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

r JBM
101
befunno sig. Där syntes redskapsbodar med nät och flöten
till torskgarnen, korkbitar med fastklamrade långhalsar (Lepas)
och stora glaskulor, omspunna med tågverk. De vackra bå-
tarna, drakarna, voro uppdragna högt på sandstranden. Kraf-
tiga fiskare i sydväst vandrade på sjögatan. Det grönskim-
rande fjordvattnet vräkte med fräsande hvita kammar. Yägen
till Hammerfest skulle nog blifva ordentligt gropig.
Den vänlige overretssagförer Mack hade bjudit på en
delikat lunch med »svensk punsch fra Norge» och andra våt-
varor till kaffet. När jag kom lös därifrån klockan 4, var
det redan tid att inskeppa sig på det elegant inredda turist-
fartyget »Haakon Jarl», som skulle gå norrut. Ombord fanns
bl. a. en lappkvinna från Karasjok med böjdt trähorn i hättan,
hvarigenom hon såg lika kavat ut som en gammalromersk
legionär. Vi gingo ut genom stormrörda fjorden, och de året
rundt fredade ejdrarna summo höfligt en smula åt sidan. De
summo som leksaker bland vågorna, ej alls skygga, gudingar
och ådor.
Nära fjordstranden lågo på fjällets nedre afsatser s. k.
gammer, låga kojor af fornartad typ. De äro byggda af trä
och torf samt bebos af fattiga fiskare och lappar. Nu lade
sig den bolmande stenkolsröken som tuschlavyr öfver fjällens
snö och bräernas blånande isormar. Vi gingo ut genom Lang-
sund, förbi Renön med dess galet söndersplittrade toppar,
passerade Skjaervö och nådde öfver öppna hafvet fram till
Loppen och öxfjorä. Aftonen hade kommit, och ett stycke
måne glänste från den med underliga molnbildningar och ljus-
reflexer dekorerade himmeln. Fjälljättarna sofvo inne i skugga
och dimma, och månskenet glittrade i en lång insättning öfver
det mörka hafsvattnet.
När jag följande morgon kom upp på däck, hade ångaren
nyss satt sig i rörelse. Under efternattens mörker hade den
nämligen måst ligga stilla. Dagningen höll på att rifva bort
nattens dimmor från fjäll och fjord. Ännu summo de som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:55:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordanland/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free