Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolumner med ramar.
3io Redan i boktryckarekonstens ungdom började man utsira
boktrycket, företrädesvis titlarne, med ramar. Dessa utsirade ramar hafva
sedan under olika tider varit på och ur modet, och på senare tiden
hafva de utbytts mot enklare. Härtill begagnas nu helst fina,
dubbelfina eller halfgrofva linier. Då ramen tryckes med kulört färg, böra
linierna vara gröfre än då svart färg begagnas. Ramen får icke stå
för nära texten; afståndet mellan kolumnen och ramen bör rätta sig
efter kolumnens storlek samt efter stil, mellanslag och marginaler å
papperet. Så kräfva stor stil, stora mellanslag och stora marginaler
hvar för sig äfven större afstånd mellan texten och ramen.
Då en sida omgifves af två linier, en fin och en halfgrof, så synes
det inre formatet större om den halfgrofva linien sättes utanför, och
mindre om den sättes innanför:
Det förra sättet bör derför begagnas, då yttermarginalerna äro stora,
det senare då de äro små. Dubbelfin linie markerar på samma sätt
som halfgrof, ehuru något svagare.
Å kolumner med ramar bör man aldrig sätta ensamt stående
kolumn-siffra i ena hörnet, utan endera sätta denna midt på sidan eller ock
under, nedanför ramen. Signatur sättes helst nedanför ramen, så framt
icke afståndet mellan kolumnen och ramen är ovanligt stort.
Då kolumnerna omgifvas med ramar, är det nödvändigt att alla
textkolumner äro lika långa. Här märkes nämligen en ojemnhet mycket
lättare än då ramar ej finnas. Afven bör man vara särdeles angelägen
om att undvika blankkolumner (å sådana sättes icke ram), emedan dessa
här äro ännu mera missprydande än i vanliga arbeten.
Accidenssättning.
Accidensarbeten (af lat. a c cidere, hända; tillfällig eller
oväsentlig egenskap) kallas alla tillfälliga mindre tryckarbeten, som förekomma
inom ett boktryckeri. Sättning häraf kan icke inläras på annat sätt
än genom öfning, och till accidenssättare bör endast den användas som
har grundliga förkunskaper i annan sättning och som kan sätta det
han får, utan att det på tryckeriets bekostnad behöfver ändras. Man
fordrar att en accidenssättare skall sätta »smakfullt», men som smaken
-är olika och stundom synes icke hafva något gemensamt med
skönhets-sinnet, händer icke sällan att resultatet blir smaklöst, felet må nu vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
