Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herr Antony. »Hvad har han väl att få hos
henne?»
»Hon är mycket skön», svarade Antony,
»mycket skön!»
Vanda suckade och lät hufvudet sjunka ned på
bröstet.
»Ja, det är ju i alla fall något», sade hon.
»Det är ganska mycket», svarade han, »så
mycken skönhet är ganska mycket.»
»Men i alla fall», sade Vanda otåligt. »De äro
dock i botten så fullkomligt olika. André är så
äkta. Det är det bästa med honom. Han kan
förgå sig, älska för mycket, — men han kan dock
älska. Det hör man nog på den musik, han
skapar; — men hon? Jag tror inte hon kan älska
annat än sig själf. Hur kunna två så olika element
förenas?»
»Ja, hur kunna de?» svarade Antony och slog
ut med händerna. »Det är det vi aldrig komma
underfund med. Vi kunna konstatera det, men
förklara det? Tänk er de kemiska ämnena! Det finns
några, som absolut stöta hvarandra från sig, och
andra, som ha en oemotståndlig attraktion för
hvarandra. Det beror på lagar, som vi inte kunna
ändra. Vi kunna blott upptäcka, att det förhåller
sig så. Och likadant är det med våra mänskliga
naturer; vi äro också underkastade lagar, som med
eller mot vår vilja få makt med oss.»
»Med andra ord: det står skrifvet i stjärnorna»,
sade Vanda och lyfte handen.
»Ja» jag tror det nästan», svarade Antony.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
