Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INNEHÅLL
Sid.
FÖRORD...................................................................................................... 3.
I. NITTONDE ÅRHUNDRADETS KONST, DESS UTGÅNGSPUNKTER OCH FÖRHISTORIA 5.
Dess båda hufvudriktningar s. 6. — Utgångspunkter: renässansen, s. 10,
1700-talet s. 14. — Uppslag inom Englands måleri s. 23. —
Nyklassicis-men s. 25.
II. KLASSICISMEN I ROM OCH I FRANKRIKE ................................................... 33.
Revolutionstiden i Frankrike s. 33. — David s. 35. — Rom: Carstens s.
40. — Kejsardömets arkitektur s. 44, skulptur s. 48, måleri s. 49. —
Proudhon s. 53. — Canova s. 63. — Thorvaldsen s. 66.
III. KLASSICISM OCH ROMANTIK I TYSKLAND ................................................... 79.
Tysk romantik s. 79. — Nazarenerna i Rom s. 84. — Ludvig I och
München-arkitekturen s. 91. — Cornelius och Münchenskolan s. 95. — Herlin:
Schinkel s. 106, Rauch s. 110.
IV. NYA STRÖMNINGAR. — GENRE OCH LANDSKAP .......................................... 114.
Romantiken i Düsseldorf s. 114. — Det tyska folkliga måleriet s. 121. —
Moritz von Schwind s. 122. — Genren i England s. 126. — Landskapet i
Frankrike s. 131, i Tyskland s. 132, i England s. 136.
V. ROMANTIKEN I FRANKRIKE..................................................... .................. 141.
En föregångare: Goya s. 142. — Géricault s. 145. — Delacroix och Ingres
s. 147. — Romantikens utveckling och afmattning s. 154. — Orientmålare
s. 162. — Skulpturen, Rude s. 166. — Historiemåleriet i Belgien s. 173.
VI. I>E FRANSKA GENOMBROTTSMÄNNEN FRÅN 1830 ....................................... 179.
Barbizonkretsen s. 181. — Rousseau s. 182. — Dupré s. 185, Corot s. 186,
Millet s. 191.
VII. VID ÅRHUNDRADETS MIDT ........................................................................ 201.
Konstläget i olika länder, de historiska skolorna i måleri s. 201 och
arkitektur s. 206. — Semper s. 207. — Menzel och Meissonnier s. 211. — Leys
s. 215. — Madox Brown s. 217. — Den prerafaelitiska rörelsen i England
s. 219. — Ruskin s. 222. — Courbet s. 225.
VIII- FRANKRIKE INTILL 1870-TALET.................................................................. 227.
Det andra kejsardömets konst s. 227. — Arkitektur s. 231. — Akademiskt
måleri s. 233. — Romantik: Gustave Moreau s. 237. — Historiskt måleri:
Meissonnier m. fl. s. 240. — Soldatmålarne s. 243. — Orientmålarne s. 245. —
Porträtt s. 252. — Landtlifsmåleri, Breton, Courbet s. 253. — Manets första
skede s. 257. — Skulptur: Carpeaux s. 260.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
