- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
5

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1939 - Bötesstraffet. Nya stadganden om dess verkställigehet, av Nils Regner - Estniskt landskap. Några drag ur Estlands geologi och växtvärld, av Anton Sörlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ESTNISKT LANDSKAP

gas, att den bötfällde gjort vad han
förmått för att betala böterna. I främsta rummet
avses med denna bestämmelse de s. k.
normerade böterna, som ofta stiga till avsevärda
belopp.

Jämte bestämmelser, som omedelbart angå
endast bötesförvandlingen, innehåller den nya
lagen också några stadganden, som hänföra sig
till vissa sociala vårdnadslagar, främst rörande
alkoholistvården. En sådan bestämmelse avser
att förekomma konflikt mellan anstaltsvård
och verkställighet av förvandlingsstraff. I
detta hänseende stadgas, att om någon enligt
meddelat beslut intagits på allmän
alkoholistanstalt, förvandling ej må ske av böter, som
ådömts före intagandet, och att böter, som
ådömas efter intagandet men före
utskrivningen, må förvandlas endast om anstaltens
styrelse det påkallar. Enahanda bestämmelser
gälla dem, som intagits i tvångsarbetsanstalt
eller för skyddsuppfostran i skyddshem eller
allmän uppfostringsanstalt.

Rörande bötfällda, som äro hemfallna åt
alkoholmissbruk, ha härutöver meddelats vissa
ytterligare föreskrifter. Med dessa avses att
åstadkomma en effektivare tillämpning av den
bestämmelse i 1931 års alkoholistlag, enligt
vilken åtgärder skola vidtagas mot den, som
är hemfallen åt alkoholmissbruk och blivit
dömd till ansvar för fylleri tre eller flera
gånger under de två senast förflutna åren.
I sådant syfte har man i den nya lagen infört
bestämmelse, att vederbörande
nykterhetsnämnd i vissa fall skall verkställa
undersökning rörande behovet av åtgärd enligt
alkoholistlagen, innan åklagaren får föra talan om
förvandling. Meddelas förordnande om
internering, skall frågan om förvandling vara
förfallen.

De nya lagarna, som utfärdades den 9 april
1937, trädde i kraft den 1 jan. 1939, dock
med undantag för de sist omnämnda
bestämmelserna rörande alkoholister. Med ikraftträ-

dandet av dessa bestämmelser skall anstå i
avbidan på ökning av antalet vårdplatser vid
de allmänna alkohohstanstalterna. Under en
övergångstid gälla i övrigt vissa särskilda
stadganden rörande böter för brott, som begåtts
före den 1 jan. 1939. Nils Regner.

ESTNISKT LANDSKAP.

NÅGRA DRAG UR ESTLANDS GEOLOGI
OCH VÄXTVÄRLD.

De små staterna på andra sidan Östersjön ha
på senare år tilldragit sig ökad uppmärksamhet
från svenskt håll, och särskilt är detta fallet
med Estland. Dels är det de urgamla
svenskbygderna på Estlands västkust och öarna
utanför, som lockat intresset, dels är det minnena
där ute från Sveriges stormaktstid. Men därtill
komma de berömda badstränderna och
gyttjekurerna. En hel del arbeten om Estland ha
också kommit ut på vårt språk. Företrädesvis
sysselsätta sig dessa enbart med landets
historiska, politiska och sociala förhållanden.
Naturförhållandena äro knapphändigt eller ej alls
berörda. Man kunde härav sluta, att Estland
inte har mycket av intresse att erbjuda i detta
hänseende, vilket dock är ett stort misstag.
Det äger i själva verket naturtillgångar, som
kanske i en inte alltför avlägsen framtid komma
att tilldraga sig intresse även från annat håll än
från Sverige. Möjligt är, att detta förbiseende
av landets natur beror på esterna själva. De
undersökningar av denna, som verkställts, synas
i främsta rimimet vara utförda av utlänningar,
särskilt tyskar och finländare.

När en naturintresserad svensk första gången
sätter sin fot på Estlands jord, kan han inte
gärna undgå att göra vissa jämförelser mellan
sitt eget land och det han nu möter. Kommer
han från fastlandet, frapperas han, såvida han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free