Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgoter, austrogoter, ostrogoter, greutungar - Östgöta Correspondenten - Östgöta-Dal - Östgöta flygflottilj, F 3 - Östgötalagen - Östgöta luftvärndsregemente, Lv 2 - Östgöten - Östhammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin stormaktsställning. Teoderiks dotter
Amalasunta ledde under sonen Atalarik
(525—534) regeringen i mot Bysans vänlig riktning.
Efter Atalariks död förmälde hon sig med
Teodahad (534—536), som lät döda sin
gemål och slog om till en politik, fientlig mot
kejsarhovet i Bysans. Därmed inleddes ett
långvarigt krig mellan kejsaren och ö. Teodahad
avsattes inom kort av sitt folk och fick till
efterträdare Vitiges (536—540), som
emellertid icke förmådde hävda sig i kriget mot
östromarna och 540 gav sig fången åt Belisarius.
Efter Hildebads (540) och Erariks
(540—541) korta regeringar blev Totila
(541—552) konung. Både i krig och fred visade han
sig som en duglig regent och vann i kriget med
kejsaren flera framgångar. Slutl. besegrades han
av Narses och stupade i slaget vid Busta
Gallorum. Hans efterträdare Teja (552) blev ö:s siste
konung; efter hans fall vid Vesuvius 552 lades
Italien under den östromerske kejsarens styrelse.
Östgöta Correspondenten, tidning, utg. i
Linköping, daglig sedan 1893, grundad 1838 av H.
B. Palmær, som 1840 sålde tidn. till C. F.
Ridderstad. Denne, som kvarstod som red. till 1886
och som gjorde tidn. till en av landsortens största
och mest inflytelserika, redigerade den urspr. i
en skarp liberal anda men blev småningom mera
moderat för att under 1880-talet uppträda för
protektionismen. Sedan denna tid har Ö. i
politiskt avseende varit konservativ. Red. efter
Ridderstad ha varit Bengt August Hägge
(1886—98), Gustaf Gustafsson (1898—1909), Yngve
Svartengren (1909—17), Ivar Anderson
(1917—30) och Eskil Ridderstad (1930—53). Nuv. red.
är Ebbe Johnson (f. 1901).
Ö:s uppl. var 1955 51,000 ex.
Östgöta-Dal, storkommun
i Östergötlands län, Aska,
Dals och Bobergs domsaga,
omfattar socknarna Strå,
Nässja, Örberga, Herrestad,
Källstad, Rogslösa och
Väversunda; 124,98 km2, 2,704
inv. (1955).
Östgöta flygflottilj, F 3,
jaktflottilj, förlagd till
Malmen, Linköping. Svenska
flygvapnets först uppsatta
flygavd. (vid
Fälttelegrafkåren) hade från 1913 sin
verksamhet förlagd till
Malmen. Enl. 1914 års
försvarsordning organiserades här ett
flygkompani, enl. 1925 års
försvarsordning 3:e
flygkåren, F 3, bestående av ett
jakt- och ett
spaningskompani, samt en för flygvapnet
gemensam jaktskola. Genom
1936 års försvarsordning
omorganiserades kåren till
spaningsflottilj, Ö., och
genom riksdagsbeslut 1940
utökades förbandet med en
division. Genom beslut 1948 ombildades Ö. under
1949 till jaktflottilj.
Östgötalagen, se Landskapslagar.
Östgöta luftvärnsregemente, Lv 2, Linköping,
tillkom genom 1936 års försvarsordning,
uppsättning påbörjad 1/10 1938 (med beteckning
A 10; nuv. beteckning enl. 1942 års
försvarsbeslut) med utnyttjande av förutv. Första
livgrenadjärreg:s kaserner. Ö., som sedan 1952 har
ett detachement i Visby (Lv 2 G), tillhör 4:e
militärområdet.
Östgöten, tidning, utg. i Linköping, daglig
sedan 1900, grundad 1872 av Gustaf Isidor
Kjellberg (1841—95), som med stor framgång
redigerade tidn. i oppositionell anda till sin död. Hans
son Hugo Emil Kjellberg var red. 1895—1902
och 1905—10. Hans efterträdare John Hanzén
(1910—35) befäste tidn:s ställning som organ
för det liberala partiet. Sedan 1935 är den
organ för det socialdemokratiska partiet. Red.
sedan dess ha varit Henning Thylin (1935—41),
Rolf Edberg (1941—45) och är sedan 1945 Carl
Hilmer Johanson (f. 1905).
 |
| ÖSTHAMMAR 1 Apotek 2 Bank 3 Busstation 4 Post o. telestation 5 Varmbadhus Godkänd för publicering i rikets allmänna kartverk 16/12 och för spridning av kartverkskommissionen 21/12 1955. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
