Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östersjön - Hydrografi - Isförhållanden - Fiske - Östersjöprovinserna - Österskär - Österslöv - Östersund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6—7‰, djupsalthalten 9—11‰, i Finska
viken, innanför Högland, resp. 4—5 och 7—8, i
dess innersta del 0—1 och 2—4, i Ålandshav
5—6 och 7—8, i Bottenhavet 4—5 och 5—6 samt
ute i Bottenviken 2,5—3,5 och 3,5—4‰; längst
norrut är vattnet nästan saltlöst. I bottenskiktet
ute i Ö. är temperaturen 4—5°, i Finska
viken, Bottenhavet och Bottenviken, 2—4°,
överallt endast någon grad varierande med årstiden.
Om strömmarna må nämnas, att 10—20
cm/sek. är vanlig hastighet. 70—80 cm/sek. kan
ibland förekomma. Ebb- och
flodfenomenet är störst i Finska vikens inre del (20 cm),
annars endast någon centimeter.
Isförhållanden. Den fasta skärgårdsisen blir
i Ö. sällan över 75 cm tjock. Isbildningen
börjar under olika år vid mycket olika tid, men
alltid först utmed Bottenviken, normalt i slutet
av nov., något senare i Finska vikens inre del
och Kvarken. Sedan följer i mitten och slutet
av dec. kustis i Finska vikens yttre del,
Bottenhavet och Skärgårdshavet; samtidigt bildas
havsis i Bottenviken och något senare i Finska
vikens inre del. I början och mitten av jan.
sker isbildning i Riga viken och längs Ö:s v.
kust söderut t. o. m. Småland. Samtidigt el.
något senare islägges Skärgårdshavet över till
Åland och uppkommer havsis i Kvarken. Detta
isläge utbildas varje år och kan under lätta
isvintrar vara isens största utbredning. De flesta
år finnes dock någon kustis även i s. Ö. och
någon havsis i Bottenhavet, yttre Finska viken
och Rigaviken. Under enstaka vintrar kan t. o. m.
största delen av Ö:s centralbäcken vara fyllt
med drivis och isförhållandena i den grunda s.
Ö. och de danska sunden bli mycket svåra.
Redan i mitten av mars är islossningen normalt
slutförd i s., medan i n. den sista isen
försvinner i slutet av maj. Regelbunden vintertrafik
med isbrytarhjälp pågår varje år norrut åtm. till
Stockholm och Åbo, österut till Riga och Reval.
Fiske. I den internationella fiskeristatistiken
begränsas Ö. i v. av en linje från Gjedser till
Ahrenshoop (på kusten mellan Stralsund och
Warnemünde). Fångsterna 1952 utgjordes av
bl. a. 56 mill. kg sill, 1,2 mill. kg skarpsill, 2
mill. kg ål, 2,7 mill. kg lax, 41,4 mill. kg torsk,
1,1 mill. kg sand- och skrubbskädda, 6,2 mill. kg
sötvattensfiskar (gädda, abborre, sik, siklöja
m. fl.) samt 303 ton rödspätta, 16 ton piggvar,
276 ton makrill och 259 ton horngädda.
Östersjöprovinserna, vanlig beteckning för
landskapen vid Östersjöns s. ö. kust. Under den
svenska tiden räknades i allm. Ingermanland,
Estland och Livland som Ö. Under den ryska
tiden förstods med Ö. Estland, Livland och
Kurland.
Österskär, samhälle i Österåkers sn i Uppland.
Österslöv, sn i Kristianstads län, Villands hd,
i n. utkanten av Kristianstadsslätten; 48,13 km2,
1,689 inv. (1955). 1,932 har åker. Egendom:
Karsholm (se d. o.). Kyrkan nybyggd 1878.
Pastorat i Lunds stift, Villands kontr. Tillhör
storkommunen Nosaby.
Östersund, residensstad i Jämtlands län på
sluttningen av Storsjöns ö. strand mittemot
Frösön, från vilken staden skiljes genom
Östersundet; Sveriges näst Kiruna högst belägna stad
(Rådhusplan 322 m, Stortorget 309 m, högsta
punkten c:a 450 m ö. h.); 58,64 km2, 23,389 inv.
(1955).
Frösön var fordom Storsjöbygdens och hela
Jämtlands tingsplats och medelpunkt för kult
och handel. En runsten, Sveriges nordligaste
(från omkr. 1060), vid nuv. Frösöbrons fäste
på Frösön, vittnar om ett brobygge. Platsen är
senare känd som färjställe. En bro byggdes
1711, och färjkarlens torpställe, benämnt
Östersund, inköptes med angränsande område av
Kronan, som donerade jorden till Ö. vid
stadsprivilegiernas utfärdande 1786. En del inst. på
Frösön överflyttades efter hand till Ö., ss. apotek
1788, postkontor 1793 och Frösö trivialskola
1847. Jämtmarknaden på Frösön, den s. k.
Gregoriemarknaden, flyttades till Ö. 1798
(upphörde 1914 men återinfördes 1950). 1810 blev Ö.
residensstad i det nybildade Jämtlands län, men
staden lydde till 1859 under landsrätt och
ingick till 1912 i Brunflo pastorat. Ö., som nu
är en av huvudknutpunkterna på Inlandsbanan,
fick järnvägsförbindelse med Stockholm 1879 och
med Storlien och norska gränsen 1882. Dessa
kommunikationer jämte skogsindustriens
uppblomstring och fjällturismen ha väsentligt
bidragit till stadens senare utveckling. Staden har
nyligen utvidgats genom inkorporering av
områden från Frösö köping (11,95 km2 1952) och
Ås sn. — Med sitt terrasserade läge, sina
planterade gator och utsikten över fjällvärlden är
Ö. en av Sveriges vackraste städer. Till den
centrala staden ansluta sig de nyare stadsdelarna
Norr, Carlslund, Söder och Odenslund med
Odenslunds f. d. municipalsamhälle, inkorporerat
1918. I den äldsta stadens mitt ligger
Stortorget, av ålder Ö:s förnämsta marknadsplats.
Gustav III:s torg i s. tjänar som busstation. Vid
den delvis utfyllda stranden av Storsjön ligger
stadens förnämsta plantering och promenadplats,
Badhusparken. Från Badhusparkens n. sida
leder den (med vägbanken) 388 m långa
Frösöbron över Östersundet till Frösön och
Hornsbergs villastad. Länsresidenset är uppf. på
1840-talet, den äldre lärov.-byggnaden 1849, den
oansenliga men stilrena gamla kyrkan (av trä)
invigd 1846. Den nya kyrkan, invigd 1940, är
uppförd efter ritningar av L. I. Wahlman. Högt
över staden reser sig rådhuset i rött tegel, uppf.
1912 efter ritningar av F. B. Wallberg; tornets
stil är inspirerad av Håsjö-klockstapeln. Av
samme arkitekt äro även byggnaderna för
Jämtlands läns bibliotek och Jämtlands läns museum
(1930). Saml. i det senare kompletteras av
Fornbyn Jamtli, ett av Sveriges märkligaste
friluftsmuseer (se Jamtli), samt Jämtlands fältjägares
museum och ett 1950 inrättat skogsmuseum.
Bland offentliga skulpturer märkas jämten O.
Ahlbergs ”Far och son” i Badhusparken samt E.
Näsvalls ”Badflickan” vid stadens moderna
badhus och simhall. Ö. är förläggningsort för
Jämtlands fältjägarreg. (I 5) och Norrlands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
