Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östasiatiska samlingarna - Östberg, Fredrik - Östberg, Ragnar - Östblocket - Östbo härad - Östbo kontrakt - Östbo och Västbo domsaga - Östen (sagokung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ämbetsbyggnad, Storgatan 41). Museet
inrättades 1926 och tillhör Vitterhets historie och
antikvitetsakad., vilken utgör dess styrelse. Dess
omfattande och värdefulla föremålsbestånd har
dock förvärvats uteslutande genom
donationsmedel, anskaffade av Kinakommittén. Museet är
ägnat Östasiens, främst Kinas, arkeologi och
äldsta konst.
Östberg, Gustaf Fredrik, politiker
(1847—1924), godsägare i Vassunda och 1889—1905 dir.
för Stockholms mjölkförsäljnings ab. Ö. var
led. av A. K. 1885—96, av F. K. 1897—1916.
Han var riksgäldsfullmäktig 1895—1916,
tillhörde Nya lantmannapartiets, från 1895
Lantmannapartiets, samt Protektionistiska partiets i F. K.
förtroenderåd. Särskilt dugande och intresserad
organisatör, var Ö. en av initiativtagarna till
högerns riksorganisation, Almänna
valmansförb., och var dess förste ordf. (1904—05 och
1908—12) samt 1904—12 ordf, för dess verkst.
utskott. Likaså var Ö. en av stiftarna av Svenska
arbetsgivarefören. 1902 och dess ordf. 1903—07.
Även som kommunalman var han mycket verksam.
Östberg, Ragnar, arkitekt (1866—1945). I
det tidiga 1900-talets svenska arkitektur blev Ö.
den ledande gestalten. Som den mest
romantiske, poetiske och
fantasibetonade i sin
generation svenska
arkitekter kom han att
skapa den främsta
arkitektoniska
motsvarigheten till
1890-talets
nationalromantiska diktning och den
poesifyllda
landskapskonsten kring
Konstnärsförbundet. Ö:s
genombrottsverk som
monumentalarkitekt är
Östermalms lärov. i
Stockholm (1910),
byggt i tegel, nordiskt tungt. Bland Ö:s
offentliga byggnader från de följ, åren märkes Odd
fellow-huset i Nyköping (1913). Såväl i
förarbetena som under utformandet av Stockholms
stadshus (1904 planerat som rådhus i granit,
1906 omformat i tegel, 1911 påbörjat; se bild
vid Stockholms stadshus) tävla ännu de båda
linjerna inom svensk senromantik, nationalism
och exotism, men i den färdiga byggnaden,
invigd midsommarafton 1923, äro dessa
sammangjutna av en stark konstnärsande till ett helt
och personligt verk, monumentet över svenskt
90-tal. Redan före stadshusets fullbordan, i
Patent- och registreringsverket i Stockholm (1921),
tillämpade Ö. däremot ett barockklassicerande
formspråk i anslutning till svensk
1600-talsarkitektur, som, jämte en nationell stramhet och
förenkling av ytorna, präglat även hans senare
byggnadsverk, varibland märkas krematoriet i
Hälsingborg (1928), Värmlands nations hus i
Uppsala (1929), Kalmar lärov. (1933) och
Sjöhistoriska museet i Stockholm (1934; se bild
vid Statens sjöhistoriska museum). Denna
”tessinska” linje i Ö:s senare produktion har även
tagit sig uttryck i hans stora projekt att,
genom återställande av Helgeandsholmens
naturliga nivå, friläggande av Norrbro och förenkling
av Riksdagshusets fasad, åt Slottet återvinna
dess dominerande verkan i detta stadsparti. Ö.
har också gjort ritningar för skulpturverk
(Blanchemonumentet i Stockholm m. m.), byggt
Riksbron i Stockholm, restaurerat
Rikssalsvåningen i Uppsala slott (1932) och uppgjort ett
förslag till restaurering av Uppsala domkyrka.
1922—32 var Ö. prof. i arkitektur vid
Konsthögsk.
 |
|
| Ragnar Östberg: Östermalms läroverk i Stockholm, 1910. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
