Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödlesläktet - Ödlor - Ödmann, Arvid - Ödmann, Samuel - Ödmorden, Ödmården, Ödemården - Ödskölt - Ödsmål - Ödåkra - Ögat, Synorganet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
899
Ödlor—Ögat
900
Sandödla.
kommer ända upp i fjällområdet. Sandödlan,
L. agilis, är ovan gråbrun, med tre rader svarta
fläckar längs ryggen och skiljes dessutom från
föreg. art genom att gommen bär tänder.
Totallängden är omkr. 22 cm. Den förekommer upp
till Bohuslän, Värmland och Östergötland. Av
övriga europeiska arter må följ, nämnas. P ä r
1-ödlan, L. ocellata, är ovan brun, på sidorna
spräcklig i gult och grönt med blå fläckar,
under ljust gulgrön. Den blir över V2 m lång
och förekommer i s. v. Europa och n. Afrika.
I mell. och s. Europa finnes den intill V2 m
långa, praktfullt gröna smaragdödlan, L.
viridis.
Ödlor, Lacertilia, kräldjursordn., tillhörande
gruppen fjällreptiler och omfattande många
arter i alla världsdelar, där de äro vanliga särsk.
i tropiska och tempererade områden. Kroppen
är långsträckt, vanl. med 4 klobeväpnade,
fem-tåiga extremiteter. Underkäkens båda hälfter äro
fast förenade, och bröstben finnes. Huvudet är
i regel täckt av större plåtar, kroppen av
horn-artade fjäll, ö. leva mestadels av insekter 0. a.
smådjur, några få av växtföda. Bland större
fam. må nämnas följ.: grävödlor, egentliga ö.,
ringödlor, Amphisbaena, tejuödlor, varanödlor,
vårtödlor, ormslår, gördelödlor, leguaner,
agami-der och geckoödlor.
Ödmann, Arvid Fredrik, operasångare
(1850—1914). Han var engagerad vid Kungl.
teatern i Stockholm 1875—1911 med undantag
för åren 1887—89, då han var fäst vid kungl.
teatern i Köpenhamn. Han var länge
Stockholms-operans mest uppburne tenor.
Ödmann, Samuel Lorens, teolog,
naturforskare (1750—1829). Han blev 1768 student i
Uppsala, där han bl. a. studerade botanik för
Linné, fil. kand. 1772, prästvigd 1773,
huspredikant på Ingarön, från 1775 hos baron
Ceder-ström på Beatelund. Denne inrättade 1776 för
hans räkning en fast skola med boställe och ett
kapell i Pilhamn. Här framträdde ö:s
originalitet som naturforskare. 1780 ff. lämnade han
flera bidrag till Vet.-akad:s Handl., och 1784
blev han led. av akad. Som ornitolog vann han
internationell berömmelse. Natur studiets
kombi-nering med undersökningar i biblisk filologi gav
upphov till ”Strödde samlingar utur
naturkunnigheten till den Heliga skrifts upplysning”
(6 flockar, 1785—94). ö. översatte och
bearbetade även reseskildringar från olika världsdelar.
ö., som efter en efterhängsen frossjukdom
från 1780-talet höll sig inomhus (låg påklädd
till sängs), åtnjöt i övrigt en ypperlig hälsa.
1790 blev han kyrkoherde i Gamla Uppsala och
teol. adjunkt vid Uppsala univ. samt 1799 teol.
prof. 1792 hade han insatts i bibelkommissionen
och 1793 i
ecklesiastikkommittén (för
nya ”kyrkoböckers”
författande), ö. utgav
1798 ”Försök till
kyr-ko-sånger” med 76
nya (och 8 omarb.)
psalmer av ö., varav
12 fått plats i 1937
års psalmbok. Ur hans
exegetiska kollegier
framgingo ”Strödde
försök öfver Nya
Testamentets heliga
skrifter” (4 bd, 1799
—1822). ö:s
verk
samhet som prästutbildare blev epokgörande, ö.
ägde en markant stil, korthuggen och kärnfull,
klar och livfull. Högst når han i sina klassiska
”Hågkomster från hembygden och skolan” (förf.
1801, tr. f. ggn 1830; senare tillökad med
uppsatsen ”Prosten Lenæus i Delsbo och hans
församling på 1760-talet”; ny uppl. 1918). ö:s
samlade skrifter och brev äro utg. av H.
Wijk-mark 1925 (på Diakonstyrelsens förlag). — Litt.:
H. Wijkmark, ”S. ö.” (1923), ”S. ö., hans
livsöde och samhällsåskådning” (2:a uppl. 1938).
Ödmorden, ödmården, ödemården,
gränsskog mellan Gästrikland och Hälsingland,
enl. Upplandslagen den uppländska lagsagans
nordgräns.
ödskölt, sn i mell. Dalsland, Vedbo hd,
Älvsborgs län, kring s. delen av sjön Iväg; 11634
km2, 758 inv. (1955). Upptas söderut av stora,
skogplanterade sandmoar, ö:s moar. 853 har
åker. Kyrkan av trä är i äldsta delar från 1726.
Ingår i Steneby, Tisselskogs, Bäcke och ö:s
pastorat i Karlstads stift, N. Dals kontrakt. Tillhör
storkommunen Bäckefors.
Ödsmål, sn i Bohuslän, Inlands Nordre hd,
på fastlandskusten innanför s. Orust, Svanesund
och Halsefjorden; 48,76 km2, 1,138 inv. (1955).
Bergstrakt med odlade dalstråk. 937 har åker.
Egendom: Jordhammar (sedan 1950
lantmannaskola). Kyrkan byggd 1866. Ingår i ö:s och
Norums pastorat i Göteborgs stift, Älvsyssels n.
kontrakt. Tillhör storkommunen Stenungsund.
Ödåkra. 1) Storkommun i Luggude domsaga,
Malmöhus län, bestående av socknarna Allerum
och Fleninge; 73,88 km2, 3,971 inv. (1955).
2) Stations- och fabrikssamhälle huvudsakl. i
ö.i), vid statsbanelinjen
Hälsingborg—Ängelholm; 863 inv. (1951), därav 753 i Fleninge sn.
I ö. finnes en större spritfabrik, tillhörande ab.
Vin- & spritcentralen.
Ögat (lat. o’culus). Synorganet. 1)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
