Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkers krutbruk - Åkers skeppslag - Åkers styckebruk - Åkervinda - Åkerö - Åkeshov - Åkesson, Birgit - Åkesson, Elof - Åkesson, Jonas - Åkirkeby - Åklagare - Åkvissleforsen - Ål, vanlig ål el. sötvattensål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
815
Åkers skeppslag—Ål
816
fabrik i Å.i), anlagd 1641. Utom krut
tillverkas bl. a. rökmateriel och gasskyddsmateriel.
Åkers skeppslag, i s. Roslagen, Stockholms
län, omfattar socknarna Riala, Roslags-Kulla,
Ljusterö och österåker. Å. tillhör Värmdö och
Mell. Roslags fögderier, S. Roslags och Mell.
Roslags domsagor (tingsställen i Norrtälje och
vid Haga i Solna).
Åkers styckebruk. 1) Stations- och
industrisamhälle, uppvuxet kring Å.2), i Åkers sn i
Södermanland, vid statsbanelinjen Södertälje—
Eskilstuna och därifrån utgående bana till
Strängnäs; 1,039 inv. (1951)-
2) Bruk i Å.i) med masugn, gjuteri,
kraftverk, valssvarveri och mekanisk verkstad, ägare
a b. Åkers styckebruk. Antal anställda
c:a 330. — Å. är ett av Sveriges äldsta
styckebruk och torde tidigt ha tillhört Kronan. Det
omnämnes redan 1584. 1623 utarrenderades Å.
till W. de Besche, 1627 till denne och Louis
De Geer gemensamt. Det inköptes 1942 av
bergsingenjör R. v. Seth. Vid bruket tillverkades
gjut-järnskanoner, ”stycken”, från mitten av
1600-talet till 1866.
Åkervinda, bot., se Convolvulus.
Åkerö, gods i Bettna sn, Södermanlands län;
c:a 720 har, varav 260 åker. Slottslik
huvudbyggnad på en ö i Yngaren, uppf. 1752—57 av
C. G. Tessin efter ritningar av C. Hårleman.
Å:s ägare äro kända sedan 1200-talets slut.
Sedan 1900 har Å. ägts inom släkten Enderlein.
Från Å. trädgård härstamma Åkeröäpplena.
Åkeshov, trädgårdsstad och stadsdel i
Bromma förs, i Stockholms stad, vid v. tunnelbanan,
9,5 km från Kungsgatan; 2,724 inv. (1952). Å.
började bebyggas omkr. 1904, då Stockholms
stad inköpte större delen av egendomen Åkeshov.
— Åkeshovs herrgårds huvudbyggnad
är uppf. vid mitten av 1600-talet av Åke
Axelsson Natt och Dag.
Åkesson, Anna Ida Birgit,
danskonstnärin-na (f. 1908). Å. är den mest typiska
exponenten i Sverige för den s. k. ”fria” dansen i dess
mest extrema form. I Sverige har Å. blivit
mycket omdiskuterad, och sina största framgångar
har hon haft utomlands, bl. a. i Paris.
Åkesson, Karl Elof, filosof, (f. 1892 7/s),
doc. i teoretisk filosofi vid univ. i Lund 1933,
lektor vid folkskoleseminariet i Lund 1945. Å.
Åkerö. Se även bild 16 å pl. vid Bostad.
har utg. ett stort antal filosofiska arbeten,
aktuella inlägg i kulturdebatten och diktsamlingar.
Åkesson, Karl Ola Jonas, målare och
tecknare (f. 1879 V9). Å. intar som porträttmålare
en rangplats inom skånskt måleri.
Åkirkeby, stad på Bornholm, ö. om Rönne;
1,600 inv.
Åklagare, statsmyndighet, som har till uppgift
att anhängiggöra och utföra åtal för brott. Å.
indelas i allmänna och särskilda. Högste a
11-männe å. under K. m:t är från 1948
riksåklagaren (RÅ), som är ansvarig för å.-väsendet i
riket och är allmän å. vid Högsta domstolen. RÅ
äger utföra åtal för alla brott, som falla under
allmänt åtal, med undantag för sådana
ämbetsbrott, för vilka åtal skall väckas omedelbart i
hovrätt el. Högsta domstolen. Sådana brott
skola i stället åtalas av justitiekanslern (JK), som
även är å. i tryckfrihetsmål. Under RÅ lyda
de 27 statsåklagarna, näml, landsfogdarna, en i
varje län, och 1 :e stadsfiskalerna i Stockholm,
Göteborg och Malmö jämte hos dem
tjänstgörande bitr. å. Stats-å. skall i första rummet
utföra åtal vid underrätt och hovrätt för grövre
brott. Under stats-å. stå distrikts-å., vilka
utföra åtal för övriga brott samt sådana grövre
brott, som stats-å. överlämnat åt dem att åtala.
Distrikts-å. äro stadsfiskaler, landsfiskaler och
köpingså. (numera endast i Stocksund). —
Beslut av underordnad å. kan överklagas hos högre
å., som även äger övertaga åtal, som anställts
av lägre å. — Särskilda å. äro JK,
justitieombudsmannen och militieombudsmannen, vidare
krigsfiskaler vid krigsrätterna, sjöåklagarna vid
Kommerskollegium och tull-å. (tullfiskaler, resp.
tullförvaltare) i stad med tullmålsdomstol. De
särskilda å. ha sina speciella kompetensområden.
Dessutom kan särskild å. förordnas av
myndighet i vissa fall el. kan viss tjänsteman ha
åtals-rätt betr, särskilda brott (t. ex. revirförvaltare
vid vissa brott mot jaktlagen och jaktstadgan).
Åkvisselforsen, se Kilforsens kraftverk.
Ål, vanlig ål el. sötvattensål,
An-gui’lla angui’lla, tillhör ålfiskarna. Den trinda,
baktill hoptryckta kroppen är klädd av seg,
slem-mig hud, vari ligga mikroskopiskt små fjäll.
Underkäken är framskjutande, tänderna små och
spetsiga. De yttre gälöppningarna äro små.
Färgen hos den i sött vatten levande å. växlar på
ryggen från olivgrönt till grönsvart, på buken
mellan gult och matt vitt. Längden är hos
hannen omkr. 45 cm, hos honan ända till 125 cm.
Den lever av kräftdjur, larver, snäckor, maskar
o. dyl. samt småfisk. Den förtär även i stor
utsträckning fiskrom. I sötvatten är den en
utpräglad bottenfisk. Den förekommer i ö.
delarna av Atlanten och i Medelhavet samt i de
med dessa hav kommuniserande
sötvattenssyste-men. Alla i sötvatten förekommande å. äro
honor, som efter uppehåll här ett visst antal år
(i Sverige vanl. 4—10) vandra mot havet,
varvid deras utseende förändras från den växande,
stationära ”gulålens” till ”blankålens”, med
metallglans, silvervit buk och större ögon. Tills,
m. hannarna, som i regel endast närma sig kus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
