Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yrkessjukdomar - Yrkesskadeförsäkring - Yrkesutbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741 Yrkesskadeförsäkring—Yrkesutbildning 742
bråck, plattfot, ryggradskrökningar). Vidare
kunna i huden uppstå sårnader samt etsningar genom
syror och lut. Ställen, som utsättas för ständig
irritation, kunna bli säte för hudkräfta. Som
funktionell nervsjukdom uppträda vid
uttröttningstill-stånd s. k. yrkesneuroser, t. ex. skrivsjuka och
telegraf istkramp, samt neurasteniska tillstånd,
ögonskador äro vanliga hos stenarbetare,
me-tallslipare m. fl. Hörselnedsättning kan
förorsakas genom alltför starkt bullrande arbete, t. ex.
hos nitare och valsverksarbetare. Inandandet av
retande damm av mineraliskt, vegetabiliskt,
ani-maliskt och metalliskt slag förorsakar kroniska
luftrörskatarrer och silikos. Akuta el. kroniska
förgiftningstillstånd kunna förorsakas av ett
flertal giftiga ämnen, ss. bly, kvicksilver, koppar,
nikotin, koloxid, klor samt arsenik- och
fosforväte. — Yrkeshygieniska avd. vid Statens institut
för folkhälsan handlägger vissa frågor rörande
y. och utför fortlöpande forskning avseende y.
Vid Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset,
Stockholm, vid lasarettet i Lund och vid
Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, finnas särskilda
yrkesmedicinska avd. el. särskilt utbildade läkare
för omhändertagande av y. — Ang. ”de lä
r-d e s y.” se Acedia.
Yrkesskadeförsäkring. 1/i 1955 trädde lag av
14/s 1954 om y. i kraft. Y. skall vara samordnad
med sjukförsäkringen. Samordningstiden
omfattar yrkesskadans första 90-dagarsperiod, vilken
kommer att fungera som karenstid för y. Under
denna tid regleras försäkringsskyddet vid
yrkesskada av lagen om allmän sjukförsäkring, och
ersättning utges av de allmänna sjukkassorna.
Efter samordningstidens slut skola
y.-inrättning-arna överta utgivandet av sjukpenning liksom
av ersättning för läkarvård (i princip
sjukpenning efter sjukförsäkringens högre
sjukpenningskala). Enl. den nya lagen skall ”varje
arbetstagare i allmän el. enskild tjänst” vara
försäkrad för yrkesskada.
Invaliditetsersättningarna äro enl. den nya
lagen om y. till sin storlek beroende dels på den
årliga arbetsförtjänsten, i lagen maximerad till
15,000 kr, dels på invaliditetsgraden.
Ersättnings-underlaget för invalidlivräntornas beräkning är
för arbetsförtjänster upp till 7,200 kr lika med
dessa. Arbetsförtjänsten mellan 7,200 och 10,800
kr medräknas med % samt mellan 10,800 och
15,000 kr med V2. Ersättningsunderlaget kan
alltså högst uppgå till 12,000 kr. Vid fullständig
arbetsoförmåga utgör invalidlivräntan före 67 år
n/i2 av ersättningsunderlaget (alltså högst 11,000
kr); efter 67 år sänkes livräntan med % (alltså
till högst 8,250 kr). Livräntan kan i vissa fall
utökas med ett s. k. vårdbidrag å högst 1,800 kr
per år. Dödsfallsersättningarna äro dels
efter-levandeli vräntor, dels begravningshjälp, denna
senare 600 kr. Efterlevandelivräntorna grundas
till skillnad från invalidlivräntorna direkt på
arbetsförtjänsten. — Kostnaderna för y. skola
även i fortsättningen helt bäras av arbetsgivarna
och uppskattas till 90 mkr per år.
Yrkesutbildning meddelas av en mängd olika
läroanstalter på skilda utbildningsstadier. Det
är därvid icke blott fråga om undervisning i de
till en yrkesgren hörande ämnena utan även om
direkt utbildning för verksamhet inom denna
efter utbildningstidens slut. Y. omfattar i regel
både teoretisk undervisning och praktiskt arbete.
Anstalter för y. kunna bygga på alla olika
stadier av tidigare skolgång, från verkstadsskolor,
där eleverna i regel ha endast folkskolan som
grund, till fackhögsk., där eleverna i många fall
bli antagna endast om de ha på visst sätt
kvalificerande studentbetyg. En stor del av den lägre
y. äger rum i samarbete mellan industrien och
läroanstalter av olika slag. Åtskilliga industrier
ha stimulerats att upprätta egna
utbildningsan-stalter, industriskolor el. i företagen
inbyggda verkstadsskolor. Dessa ha
i stor utsträckning sin förebild i
kommunala verkstadsskolor el. av landstingen
drivna centrala verkstadsskolor. Den
hantverksbetonade y. ges i regel genom
lärlings-anställning hos någon hantverkare, varvid
lärlingen kompletterar sina kunskaper genom
teoretisk utbildning vid lärlings- och
yrkesskolor el. på annat sätt, t. ex. genom de av
Statens hantverksinstitut anordnade kurserna på
olika håll i landet. Med hänsyn till elevernas
handikap lämplig y. meddelas i den reguljära
undervisningen vid blindskolor, dövstumsskolor
och särskolor (sinnesslöskolor). Affärs- och
kontorsutbildning meddelas vid
handelsskolor av olika slag. Relativt vanliga äro i-åriga
kommunala handelsskolor med
undervisningen lagd ung. som yrkesskolornas.
Dessutom finnas ett stort antal privata
handelsskolor. På det husliga området äro likaledes i-åriga
kommunala skolor vanliga
(husmoderssko-1 o r), men även på detta område firmas kurser
av varierande omfattning och utformning.
Sjuk-vårdsutbildning omfattar i regel 3 år och ges
vid flera av landets större lasarett, där
sjuk-sköterskeskolor inrättats. Barnsköterskor
utbildas vid i regel 6 mån. långa kurser i
kommunal el. enskild regi. Vid Norrtulls sjukhus
i Stockholm finns en central skola på detta
område. Utbildning för lantbruket ges vid
jordbrukets yrkesskolor och för förmän och
arbetsledare vid 1- el. 2-åriga
lantbruksskolor. Dessutom finnas några få
trädgårds- och mej eriskolor. Högre skoglig
utbildning ges vid Statens s k o g s m ä
s-t ar skola i Skinnskatteberg. Tjänstemän vid
fiskerinäringen utbildas vid fiskeriskolan
i Göteborg. För fartygs- och maskinbefäl
finnas sj öbefälsskolor (tidigare
navigationsskolor). Teknisk utbildning och
handelsutbild-ning på gymnasiestadiet tillgodoses genom 3-åriga
statliga tekniska gymnasier och 2-åriga,
i regel kommunala, handelsgymnasier
(med i-årig linje för dem, som avlagt
studentexamen). På det tekniska området finnas
dessutom tekniska fackskolor med i regel
2-årig utbildning. Specialutbildning på särskilda
områden ges av bl. a. Bergsskolan i Filipstad,
Grafiska inst. och Konstfackskolan, båda i
Stockholm, Textilinst. i Borås, Lennings textiltekniska*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
