- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
731-732

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ynglingaätten el. Ynglingarna - Yngsjö - Yngvar - Yngve - Yngve-Frej - Yoga - Yoghurt, Joghurt, Bulgarisk surmjölk - Yogin - Yohimbin - Yokkaichi - Yokohama, Jokohama

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

731 Yngsjö—Yokohama 732

tidskonungar, som icke äro i dikten lokaliserade,
förefalla vara rena mytfigurer. Andra serien:
Domald (el. Domalde), Domar, Dyggve, Dag.
Dessa, varibland de två första äro lokaliserade
till svearnas land, äro antagl. likaledes
fingerade. Tredje serien: Alrek med brodern Erik,
Agne, Ingjald (I) = ”Ynglingasagans” Yngve
med brodern Aolv (el. Alv), lorvond (el.
Jo-rund), Audun (el. Aun), Egil, Ottar, Adils,
östen, Yngvar, Anund, Ingjald (II, Illråde) och
Olof (Trätälja). Alla dessa kunna mycket väl
ha varit historiska; Ottar och Adils tillhöra
bevisligen 500-talet. Den sistn. Ingjald skall ha
varit den siste av ätten i rätt nedstigande led
på svearnas kungasäte, i det att Olof Trätälja
måste lämna Uppsala och slog sig ned i
Värmland, där han säges vara höglagd vid Klarälven;
han blev anfader för den norska grenen. Fjärde
och sista serien: Halvdan, östen, Halvdan,
Gudfred, Olov, Ragnvald. Rimberts krönika
känner på Ansgars tid två medl. av Y.: Erik och
Olef (= Olov), Adams kyrkohistoria några
senare med samma namn, Erik (Segersäll) o. s. v.
Med Anund Jakobs broder, Emund, torde den
gamla kungaätten ha utslocknat i Sverige. —
Dynastibenämningen Ynglingar (så på
isländska), bildad liksom Siklingar och Knytlingar,
angav för samtiden härstamning från en konung
vid namn Yngve. ”Ynglingatal” och
Beowulf-kvädet kalla Y. s k i 1 v i n g a r. Däremot
kallas en ättemedl. en y n g v e i ”Ynglingatal”,
vilket trol. återger det äldsta språkbruket.

Yngsjö, by och badort i Åhus köping.

Yngvar, konung av Ynglingaätten, enl.
”Heims-kringla” son till konung östen, förde flera
krigståg mot Danmark och landet ö. om Östersjön.
På ett dylikt härnadståg skall han ha fallit i
strid mot esterna.

Yngve, mansnamn, i nysvenskan närmast från
isl. Yngvi, eg. namn på Ynglingaättens mytiske
stamfader (jfr Ynglingasagan och Yngve-Frej).

Yngve-Frej (isl. Yngvifreyr), ett binamn på
Frej i ”Ynglingasagan”, Snorres Edda och
annorstädes i den isländska litteraturen. Det tycks
vara särskilt knutet till guden i hans egenskap
av sveakungarnas gudomlige stamfader (se
Ynglingaätten).

Yoga [sv. utt. jå’ga], skt, eg.
”anspän-ning”, näml, av de andliga krafterna i
försänkning och kontemplation. Y. är ett av
de sex ortodoxa filosofiska systemen i
Indien. Man skiljer på: a) Räjayoga, den
högsta och betydelsefullaste formen (skildrad
nedan), b) Hathayoga, ett system av
kroppsliga övningar, avsedda att göra kroppen härdig
och motståndskraftig, samt c) Mantrayoga,
meditation över vissa mystiska stavelser, som besitta
hemliga krafter. Den teori, som ligger till grund
för Yogapraxisen, är Sämkhyasystemets krav
på själens skiljande från materien. Detta
åstadkommes genom en sorts andlig exercis, som
gradvis och under en lärares (guru) ledning skall
föra yogin (d. v. s. en som ägnar sig åt Y.)
till frälsningen, upphörandet, nirodha, av de
subtila materieprocesser, vilka konstituera psyket.

Sedan sinnet renats från orena begär, bringas
det till ro och inre samling genom asketiskt
levnadssätt, studium av filosofien (d. v. s. Sämkhya)
och åkallan av Gud (Isvara, vars existens Y.
till skillnad från Sämkhya antar), att han må
hjälpa yogin i hans strävanden. I orörlig
sitt-ställning iakttar denne sin in- och utandning,
undertrycker så varje sinnesorganens beröring
med yttervärlden och koncentrerar sinnet självt
på ett visst yttre objekt (dhäranä), varigenom
detta allena blir föremålet för meditationen med
uteslutande av allt annat. Fördjupas denna
meditation (dhycma), inträder ett tranceartat
stadium, samädhi, som utgör Y :s mål. Härunder
strävar den mediterande att, med upphävande av
sitt jagmedvetande, fullkomligt identifiera sig
med objektet, som nu realiseras i en högre,
översinnlig form. Lyft till detta kosmiska plan,
erfar han, sedan allt objektsfömimmande
försvunnit, det sanna vetandet, vilket är gripbart endast
i den högsta meditationen, och når därefter
själens befrielse. — Y. är säkert urgammal i
Indien i betydelse av en teknik för uppnående av
trancetillstånd. Sin klassiska formulering fick
den av Patanjali, förf, av ”Yogasütras”, möjl.
från 2:a årh. f. Kr. — Litt: R. Garbe,
”Sämkhya und Yoga” (i Bühlers ”Grundriss der
indo-arischen Philologie”, III, 4, 1896); S. Lindquist,
”Die Methoden des Yoga” (1932).

Yoghurt [sv. utt. jå’ghört], Joghurt,
Bulgarisk surmjölk, ett i
Balkanländer-na och angränsande delar av Turkiet använt
näringsmedel, beredes av buffel-, get- el. komjölk
genom att denna indunstas till halva sin volym,
avkyls till 50° och försättes med y. från föreg.
beredning. Se vidare Mjölk, sp. 121.

Yogin [jå’g-], skt, en som ägnar sig åt Yoga.
Därvid åsyftas 1) det klassiska Yogasystemet (se
Yoga); 2) den mer el. mindre förvanskade Yoga,
som förekommer i de hinduiska religionerna,
framför allt sivaismen. Flera yoginsekter finnas,
vilkas medlemmar i allm. gälla som trollkarlar
och magiker.

Yohimbin, en alkoloid, härstammande från det
i tropiska Västafrika växande trädet Corynanthe
yohimbe. Infödingarna bereda av trädet ett
medel till stegring av könsdriften.

Yokkaichi, stad på s. Hondo, Japan, på n. v.
kusten av Ise no umi-bukten, 40 km s. v. om
Nagoya; 94,700 inv. (1945). Y. är en stor
han-delshamn med fabrikation av bomulls- och
sidenvaror.

Yokohama, Jokohama, stad i Japan,
Tokyos uthamn, på v. sidan av Tokyoviken, 25
km s. om huvudstaden; 951,189 inv. (1950).
Hamndjupet tillåter även de största fartyg att
lägga till vid kaj. Bland exportvarorna
dominerar silke. 70 B/o av Japans export därav gå via
Y. Främst på importlistan komma maskiner,
därnäst råbomull, bönor och sojakakor. — Y.
är uppfört dels på tre mindre floddeltan, som
genomskäras av ett nätverk av små kanaler, dels
på mark, som vunnits genom utfyllnad av
Tokyoviken. På dessa låga områden ligger
handels-centrum, alldeles bakom hamnkajerna, vilka efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free