Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yellowstone National Park - Yemen - Yen - Yeoman - Yeomanry - Yerbal Viejo - Yerkesobservatoriet - Yeu, Ile d’Yeu - Yezd - Yezo - Yggdrasil - Ying-kou - Y-koppling - Ylle - Yllestad - Y. M. C. A. - Ymer (jätte) - Ymer (tidskrift) - Ymphybrid el. ympbastard - Ympjord - Ympning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
727
Yemen—Ympning
728
heta vatten innehåller löst kiselsyra, som
utfäl-les, när vattnet kallnar och avdunstar. Vid
ut-fällningen bildas kiselsinter el. travertin, som
givit upphov till mer än 100 m höga kullar med
storslagna, terrasserade sluttningar i varierande
former och färgskiftningar av alger, som leva
på travertinen. V. om Lamar River, östlig
biflod till Yellowstone River, höjer sig Specimen
Ridge, där man funnit minst 12 olika lager av
fossila, förstenade skogar. — Djurbeståndet är
rikt och består av bl. a. vapiti, bison, älg,
bergsfår, björnar, räv, prärievarg, lodjur, utter, mård,
skunk, bäver, myskråtta och ett par hundra
fågelarter. Vattendragen äro fiskrika. Mest
uppskattad är en forell (Salmo clarkii). — Y.
upptäcktes 1807 av jägaren J. Colter, men först
genom general H. Washburns exp. 1870 blev
området närmare känt. 1872 instiftades Y. av
kongressen till U.S.A:s första nationalpark. —
Litt.: J. E. Haynes, ”Guide to Y.” (årl.).
Yemen [jei’-], se Jemen.
Yen [je’n], se Japan, sp. 353.
Yeoman [jau’man], plur. Yeomen, eng.,
självägande mindre jordbrukare el. arrendator.
Yeomanry [jåu’manri], urspr. för hemortens
försvar under senare delen av 1700-talet
organiserat engelskt milisrytteri; ingick 1908 i
landets territorialarmé, till vars pansartrupper
traditionerna överförts.
Yerbal Viejo [järæa’l æjä’l?å], ort i prov.
Mi-siones, n. ö. Argentina, nära floden Paranå. Y.
var i början huvudort för den svenska kolonien
i Misiones, vilken grundats av urspr. till
Brasilien 1909 utflyttade svenskar. Svensk
skolundervisning bedrevs provisoriskt i Y. fr. o. m.
1921 och under fastare former från 1937, men
Y:s roll som svenskt centrum har senare
övertagits av det närbelägna stadsliknande samhället
Oberå (c:a 8,000 inv. 1953). Misiones’
svenskar och svenskättlingar, inalles c:a 1,200, äro
som jordbrukare bosatta i trakten kring Y.
Yerkesobservatoriet [jä’ks-], ett av
Nordamerikas största observatorier, tillhörande Univ. of
Chicago och beläget vid Williams Bay,
Wisconsin. Dess uppförande möjliggjordes genom en
donation av Charles T. Yerkes i Chicago 1892;
huvudbyggnaden blev färdig 1896. Y. äger
världens största refraktor (objektivdiam. 102 cm,
brännvidd 20 m). Bland övriga instrument
märkas en 30 cm refraktor och ett 60 cm
spegelteleskop. Y :s förste chef var G. E. Hale, dess
nuv. (1954) är Bengt Strömgren.
Yeu [jö], Ile d’Yeu [ildjö’], ö. vid
Frankrikes västkust, utanför Vendée; 20 km2. Fiske,
havsbad. Huvudort: Port-Joinville (c:a 1,500 inv.).
Yezd, se Jesd.
Yezo, se Hokkaido.
Y’ggdrasil (isl. Yggdrasill, trol. ”Yggs, d.v.s.
Odens, häst”), i eddadikterna och hos Snorre
namn på det mytiska världsträdet, en ask, vars
grenar sträcka sig ut över världen och upp i
himlarymden. Det har tre rötter: en är hos Hel
i Niflhem; vid brunnen Hvergelmer ligger
draken Nidhögg och gnager på Y:s rötter. Den
andra roten är hos rimtursarna; där är Mimers
brunn, vars vatten skänker vishet. Den tredje
roten är hos gudar och människor; vid den
ligger Urds brunn, där nornorna bo. Där hålla
gudarna dagl. ting under Y:s grenar, och där
är världens största helgedom. ”Men Y. utstår”,
heter det i ”Grimnismal”, ”mera vedermöda än
människor veta: en hjort biter av blad och
grenar, stammen murknar på sidorna, och nedtill
hugger Nidhögg i roten”. Men så länge asken
står frisk och grön över Urds brunn, blir också
världen beståndande.
Ying-kou, stad i Kina, i prov. Liaoning,
Man-churiet, 190 km n. om Dairen och 20 km från
floden Liaos mynning; 180,870 inv. (1940). Stor
bomullsindustri. Export av sojabönor, bomull och
stenkol.
Y-koppling, se St järnkoppling.
Ylle, vävnader av ull. Halvylle
betecknar vanl. vävnader av ull och bomull. Y.
indelas i streichgarns- och kamgarnstyger (se
Streich-garn och Kamgarn).
Yllestad, sn i Skaraborgs län, Vartofta hd,
kring S. stambanan, i det småkuperade
över-gångsområdet mellan Falbygden och övre
Tida-dalen; 32,11 km2, 610 inv. (1955). I s. märkes
mossen Ryttaren. 846 har åker. Kyrkan uppf.
1848. Ingår i Y:s, Näs, Vistorps, Vartofta-Åsaka
och Kälvene pastorat i Skara stift, Vartofta
kontrakt. Tillhör storkommunen Vartofta.
Y. M. C. A., se Kristliga föreningen av unge
män.
Ymer är i eddadikterna ”Vavtrudnismal” och
”Grimnismal” namn på urjätten, alla jättars
stamfader. I den förra berättas, hur droppar
stänkte i Ginnungagap från Elivågorna,
etterströmmen från Niflhem; de stelnade och växte,
tills av dem blev en jätte, Y. Hans ben alstrade
med varandra en sexhövdad son, och från
dennes son Bergelmer härstamma alla jättar. I hans
armhåla växte det första människoparet. Men
Burs söner, gudarna Oden, Vile och Ve, dräpte
den vise Y. och skapade världen av hans kropp.
Av hans kött blev jorden, av hans ben bergen,
av hans huvudskål himlen, av hans blod havet.
Ymer, tidskrift, utg. av Svenska sällskapet
för antropologi och geografi.
Ymphybrid el. ympbastärd, se
Ympning 2).
Ymp jord, se Baljväxtbakterier.
Ympning. 1) (Med.) Se Vaccination.
2) (Bot.) Sätt för förädling av huvudsakl.
trädartade växter, varvid en kvist av den växt
man vill odla insättes på en annan växt, en
g r u n d s t a m. O k u 1 e r i n g (se d. o.) är ett
liknande sätt för förädling. Genom y. kan man
lätt få olika former av samma växtart att
sammanväxa, men i många fall kan man äyen ympa
en grundstam med närstående arter och t. o. m.
med arter av närstående släkten. Y. kan i vissa
fall företagas även med örtartade växter,
potatis, tomat 0. s. v. Träd och buskar ympas
utomhus på vårsidan, innan grundstammarnas blad
slagit helt ut. Oftast insättes ympkvisten i
närheten av jordytan, varefter alla skott på
grundstammen avskäras, så att växtens hela ovan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
