Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växjö - Växjö—Alvesta järnväg - Växjö stift - Växjö—Tingsryds järnväg - Växjö—Åseda—̣Hultsfreds järnväg - Växla - Växtanatomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Växjö—Alvesta järnväg—Växtanatomi
703
mande pastorsexp. och församlingshus. Vid
Teater- el. Nya torget ligger teatern, uppförd 1849
och vackert renoverad 1952. På Gamla
begravningsplatsen finnas bl. a. Esaias Tegnérs
anspråkslösa grav och Christina Nilssons
anspråksfulla mausoleum; sångerskan dog i V. 1921. S.
om järnvägsområdet märkes länslasarettets stora
komplex, som började uppföras 1879 och
därefter tillbyggts i etapper. N. därom ligger Högre
allmänna lärov., byggt 1889, vars tomt
förvärvats av landstinget för lasarettets utvidgning;
nytt lärov. skall i stället byggas n. om östrabo.
På backkrönet intill järnvägen ligger Smålands
museum (se d. o.), stiftat 1867 av
folklivsfors-karen G. O. Hyltén-Cavallius. 1948 utökades
museet med ett glasmuseum för en glassaml., den
största i Sverige, från de småländska
glasbruken. En glasbrunn, 3 m i diam., av färgat glas
från dessa glasbruk, komponerad av prof. E.
Hald (1954), ligger utanför glasmuseet. I den
s. k. gamla domprostgården nedanför museet
föddes Pär Lagerkvist 1891. Utanför det äldre
stadsområdet ha många villakvarter vuxit upp.
Till dessa ha under de senaste åren modern
radhusbebyggelse (Solstaden) el. mera sluten, högre
bebyggelse (Hovsberg, S:ta Annæ gärde,
Leka-mensgärdet) anslutits. Bland parker märkes
den synnerligen väl hållna Linnéparken mellan
Domkyrkan och järnvägen med en 1907
uppställd byst av Carl v. Linné, en staty av Esaias
Tegnér (sittande), upprest 1926 mellan
Domkyrkan och gamla gymnasiehuset, och längre
mot ö. en ungdomlig staty av Per Wieselgren
(1934); de två sistn. statyerna äro modellerade
av A. Källström. Framför Norrtullskolan
(lärov.-byggnad före 1889) står en minnespelare över
domprosten, pedagogen och mecenaten Håkan
Sjögren. I stadens omgivningar märkas i n. vid
Helgasjön friluftsbadet Evedal, i v. Araby
herrgård och i s. vid sjön Trummens s. ända
Tele-borgs slott (uppfört under 1890-talet).
1950 funnos 62 arbetsställen (med minst 5
sysselsatta personer) och 1,386 arb. Den
mekaniska verkstadsindustrien hade 1950 den största
omslutningen med 17 företag ocb 438 arb. Det
största är ab. Wexiö mekaniska verkstad
(charkuteri- och bagerimaskiner, gjut- och rostfritt
gods; 113 arb. 1950). Ett för småglasbruken
gemensamt forsknings- och driftslaboratorium,
Stiftelsen Glasinst. i Växjö, bildades 1945 och
flyttade in i nybyggda lokaler 1952. Sydöstra
Sveriges skogsägareföreningars förbund och
Skogsägarnas industri ab. ha huvudkontoret
förlagt till V. Största företag är Mölnlycke väfveri
ab. (301 arb.) med spinneri och trikåfabrik. ö.
Götalands linodlareförening driver sedan 1943
linberednings verk (95 arb.) med tillv. av
lin-tåga, linblånor, packningsgarn och drev. — V.
har högre allmänt lärov., kommunal flickskola,
folkskoleseminarium (sedan 1947),
småskolesemi-narium, fortsättningsskola för talundervisade
dövstumma flickor, hantverksskola för blinda
kvinnor och skolor för yrkesundervisning. Bland
folkskolebyggnader märkes särsk.
Ulriksbergs-skolan (invigd 1950). Vid Kronoberg ligger
704
S:t Sigfrids folkhögsk. för kyrkligt intresserad
ungdom. V. är förläggningsort för Kronobergs
reg. (I 11). Utom länslasarett finnas
epidemisjukhus, länssanatoriet Lugnet, S:t Sigfrids
sjukhus (för sinnessjuka), Vilhelminahemmet
(vårdanstalt för obildbara sinnesslöa), hem för
kroniskt sjuka och flera privata sjukhem. Ett nytt
ålderdomshem invigdes 1950. På den nya
begravningsplatsen, Skogskyrkogården, finns
kre-matorium. I V. utges 4 ggr i veckan
Smålandsposten, Kronobergaren och Växjöbladet. V. är
tingsställe för ö. och Mell. Värends domsagor.
V. har egen jurisdiktion och bildar tills. m.
öjaby förs, ett pastorat i Kinnevalds och
Norr-vidinge kontrakt. — Litt.: ”V. stads historia”
(1942 ff.).
Växjö—Alvesta järnväg, längd 18 km,
spårvidd 1,435 m, öppnades för trafik 1865. V.
förvärvades av staten 1941. Den elektrifierades
1954-
Växjö stift omfattar hela Kronobergs län samt
Tveta, Vista och Mo domsaga (utom N. Mo och
S. Mo kommuner), östbo och Västbo domsaga,
Njudungs domsaga, Kråkshults församling samt
Jönköpings stad av Jönköpings län och vidare
N. Möre och Stranda domsaga, S. Möre
domsaga, Ölands domsaga, Fagerhults, Högsby och
Fliseryds kommuner samt Kalmar och
Oskarshamns städer av Kalmar län. Det består av följ.
18 kontrakt: Kinnevalds och Norrvidinge, Allbo,
Sunnerbo, Konga, Uppvidinge, Tveta, östbo,
Västbo, Västra bärads, ö. härads, Vista, N.
Möre, Stranda, Handbörds, S. Möre, Ölands n.,
Ölands medel- och Ölands s. kontrakt,
tillsammans 255 församlingar, fördelade på 146
pastorat. Biskopssäte: Växjö.
V. upprättades under senare hälften av 11
ootalet. Till stiftet hörde under medeltiden endast
Värend, 1555 tillädes från Linköpings stift
Sunnerbo, östbo och Västbo, 1569 östra och
Västra, 1607 Tveta och Vista härader samt 1915
det område, som dittills bildat Kalmar stift.
Växjö—Tingsryds järnväg, längd 45 km,
spårvidd 1,037 m, öppnades för trafik 1897. V.
övertogs av staten 1941. Riksdagen 1946 beslöt
i princip, att V. skulle byggas om till
normalspår.
Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg, längd
115 km, spårvidd o,s»i m, öppnades för trafik
från Växjö till Klavreström, 44 km, 1895, till
Aseda, 16 km, 1902, till Virserum, 27 km, 1911,
till Hultsfred, 28 km, 1922. V. förvärvades 1941
av staten.
Växla, jaktv., se Växel.
Växtanatomi, läran om växternas inre
byggnad. V. grundlädes av italienaren M. Malpighi
(1675) och engelsmannen N. Grew (1682). Alla
växtens organ äro uppbyggda av celler, vilka i
sin finare struktur ej väsentligt avvika från
djurens. Protoplasman är dock i allm. omgiven
av en vägg, som hos de högre växterna
huvudsakl. är bildad av cellulosa, hos svampar och
en del alger av kitin- el. pektinartade ämnen. —
I de encelliga växterna äro alla livsprocesser
knutna till en enda cell. Med högre utformning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
