Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västerås-Barkarö - Västerås domkyrka - Västeråsens sanatorium - Västerås kraftverk - Västerås ordinantia - Västerås recess och Västerås ordinantia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
667
Västerås domkyrka—Västerås recess
668
Västerås domkyrka, västpartiet och altaret. Ur L. Böklin & S.
Drakenberg ”Västerås”.
halvö i Västeråsf järden av Mälaren samt Ridön
m. fl. skogiga öar; 31,74 km2, 422 inv. (1955).
1,482 har åker. Egendom: Fullerö (se d. o.).
Kyrkan urspr. från medeltiden. Ingår i
Ding-tuna och V. pastorat i Västerås stift,
Domproste-riet. Tillhör storkommunen Dingtuna.
Västerås domkyrka anlades som en 3-skeppig,
urspr. tornlös basilika av tegel. Prägeln var den
senromanska från 1200-talets början. Under detta
årh:s mitt synes i ö. en utvidgning ha skett med
(smärre) korsflyglar och rakslutet kor. Vid årh:s
slut höjdes murarna, och i den sålunda uppkomna
hallbyggnaden inslogos nya valv (ännu bevarade
i v. partiet). Utanför si doskeppen anlades kapell,
och genom dessa bildades vid medeltidens slut
yttre sidoskepp, så att kyrkan nu ter sig
5-skep-pig. Den nordtyska tegelgotikens karaktär blev
än mera genomförd, då det ö. partiet utvidgades
och koret gjordes polygonalt; här drogos
sido-skeppen kring en pelarkrans. Även tornet tillkom
vid medeltidens slut. Större reparationer
verkställdes under biskop Otto Svinhufvuds tid
(1500-talets början) liksom under J. Rudbeckius’. Vid
tornet lågo kapitelbyggnaderna. Efter en brand
ombyggdes tornets övre del genom N. Tessin
d. y. (1693—94), då den obeliskartade spiran
tillkom (tornets nuv. höjd 102,5 m). Kyrkan har ett
långt, sammanhängande yttertak i två fall,
längden är 93 m och bredden 34 m. Genom H.
Zet-tervall skedde på 1860-talet en större reparation,
vilken skulle innebära en stilenlig restaurering,
och på 1890-talet blev V. föremål för en
omsorgsfull undersökning och reparation genom Agi
Lindegren (jfr dennes ”Mariakyrkan i Västerås”,
1898). Under sistn. reparation tillkommo
valvmålningar och anordnades i n. sidoskeppet ett
dopkapell (med funt och skrank från 1622). Bland
inventarierna märkas högaltarets präktiga
bildskåp, ett Antwerpen-arbete, skänkt av Sten Sture
d. y. och Kristina
Gyllen-stierna 1516, vidare två i
sidoskeppen uppställda
altarskåp från Antwerpen och
Bryssel samt ett tyskt sådant
i dopkapellet. Det ståtligaste
gravminnet i V. är
monumentet över riksdrotsen
Magnus Brahe och hans
gemåler, ett verk från
1640-talet av Jost Henne. Det
mera enkla monumentet över
Erik XIV uppsattes under
Gustav IH:s tid. — Litt.:
A. Hahr, ”V.” (1923).
Västeråsens sanatorium,
adress Borås, grundat 1913
av Borås’ förening mot
tuberkulos för vård av
lungtuberkulossjuka från
Älvsborgs län med visst
företräde för patienter från
Borås stad. V. äges av
Älvsborgs läns landsting.
Sjukplatser, 90, därav 10 för barn.
V. är uppfört efter ritningar
av I. Tengbom; en tillbyggnad gjordes 1936.
Västerås kraftverk, statens hittills enda och
landets största ångkraftverk, reserv- och
toppkraftverk främst för Statens vattenfallsverks
vattenkraftanläggningar. Första utbyggnaden
utfördes 1915—17 med två aggregat om vardera 7,000
kW, och sedan ha utvidgningar skett successivt
med allt större maskiner, de två senaste om
vardera 65,000 kW. Den sammanlagda effekten är
1955 220,000 kW i 7 aggregat.
Västerås ordina’ntia, se Västerås recess.
Västerås rece’ss och Västerås ordin
a’n-t i a kallas de för svenska kyrkans reformation
avgörande beslut, som fattades vid riksdagen i
Västerås 1527. Daljunkerns uppror, kronans
uttömda tillgångar inför nya betalningskrav från
Lybeck och nödvändigheten att komma till ett
avgörande med hänsyn till den evangeliska
förkunnelsen föranledde riksdagskallelsen. En
proposition uppläste* inför ständerna, vari konungens
krav preciserades och han hotade att lämna
regeringen. De olika ständerna med undantag av
prästerskapet inlämnade svar på den kungliga
propositionen, och med utgångspunkt från dessa
redigerades riksdagsbeslutet. En disputation om
religionsfrågor hölls i sammanhang med
riksdagen. Peder Svart har lämnat en dramatisk och
livfull skildring av V :s förlopp, vilken dock ej
stämmer överens med från riksdagen bevarade
dokument. Recessen innehåller väsentligen:
1) ständernas löfte om medverkan att
undertrycka uppror; 2) indragning av biskoparnas slott
samt av deras, domkyrkornas, kanikernas och
delvis även klostrens överflödiga egendom; 3)
ridderskapet skulle återfå alla gods, som av
deras förfäder efter 1454 blivit givna, sålda el.
pantsatta under kyrkor och kloster; 4) då man
av disputation och predikan funnit den nya
förkunnelsen grundad på Guds ord, anhöllo alla om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
