Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vällning - Vällugn - Välluv (Välluf) - Välsignelse - Välsk - Välskrivning - Vält - Vämö (Vämmö) - Vända - Vände(l)rot (vend-)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
541
Vällugn—Vände(l)rot
542
kommer vid vissa slag av svetsning samt vid
tillverkning av välljärn och stål med låg
kol-halt för att av slaggbemängda smältor, resp.
blåsiga, otätade stålgöt, framställa ett solitt
material.
Vällugn, i egentlig mening en flamugn för
sådant järn, som måste homogeniseras genom
vällning medelst smidning el. valsning. Ordet
användes dock ibland även om varmugnar för
götstål.
Välluv (V ä 11 u f), sn i Malmöhus län,
Luggude hd, på slättbygden, närmast ö. om
Hälsingborg; 12,58 km2, 870 inv. (1955). 1,016 har
åker. Egendomar: Ekeberga och Långeberga.
Kyrkan är från äldre medeltiden. Ingår i
Bårslövs, Fjärestads, Frillestads och V:s pastorat i
Lunds stift, Luggude s. kontrakt. Tillhör
storkommunen Mörarp.
Välsignelse (lat. benedi’ctio), nedkallande av
Guds nåd och beskydd. Se Apostolisk välsignelse
och Benediktion. — Välsignelsen, bönen
”Herren välsigne eder (oss) och bevare eder
(oss)”.
Välsk (eng. welsh, ty. welsch), urspr. keltisk,
senare romansk; sydländsk (ofta i motsats mot
nordisk). — Välska seder, yppigt
levnadssätt. — Välskt band, enklare halvfranskt
band med rygg av fårskinn. — Välsk böna,
bondböna.
Välskrivning. Undervisning i v. förekommer
huvudsakl. i småskolan och i folkskolans lägre
klasser, men betyg i denna färdighet ges även
högt upp i klasserna. Många olika system ha
prövats för undervisningen i v. Tidigare lades
mest vikt vid olika sätt att inöva speciella
moment i skrivandet, men numera söker man mera
ta hänsyn till vad som är rörelsefysiologiskt
lämpligast för den skrivande. Man har också
strävat till en förenkling av bokstavstyperna, ss.
i den s. k. normalskriften, som
publicerats av B. Zachrisson, el. i den till textningen i
viss mån anknytande stil, som G. Sjöholm och
E. Arvidson plädera för i ”Handstilens vård”
(1942; ingående i serien ”Skrivkurs för
folkskolan”). Betydelsefullt har också varit, att
man funnit handstilen starkt individuellt
präglad och därför kunnat uppnå vissa resultat
inom handstilstolkningen. I linje härmed ligger
Kretschmers försök att bestämma tillhörigheten
till vissa psykologiska typer med hjälp av
handstilen. Dyl. rön måste leda till viss
betänksamhet inför det uniforma bokstavsformandet och
till en mera individualiserad undervisning även
på detta område.
Vält (lantbr.), redskap för krossning av
kokor och jordytans jämnande. V. brukas i
omväxling med harvning för jordens bearbetning
före sådden och nyttjas efter sådden för att
till-packa jorden kring utsädet och kring
broddplan-tornas rötter (b r o d d v ä 11 n i n g) samt för att
ge smått frö, ss. klöver- och gräsfrö, en lätt
myIlning. Urspr. utgjordes v. av en trädstam
med en skakel fäst i vardera änden, så att den
kunde dras av en häst. En sådan slätvält
packar jorden ända upp i ytan, vilket medför
Cambridgevält. Se även bild 22 å pl. vid Skåne.
vattenförluster genom avdunstning. Efter drillen
formade slätvältar, d r i 11 v ä 11 a r, användas
nu sällan. En r i n g v ä 11 består av
skarpkan-tade ringar av gjutjärn, uppträdda på en
gemensam axel. Numera förekomma så gott som
uteslutande cambridgevältar, som ha
varannan ring slät och skarpkantad och varannan
tan-dad. Dessa v. packa jorden men lämna ytskiktet
luckert, så att kapillariteten avbrytes och
vattenavdunstning förhindras. En vanlig v. väger c:a
230 kg per m arbetsbredd. Arbetsbredden
varierar mellan c:a 1,5 och 6 m. På vissa jordar,
t. ex. myr jordar, användas särskilt tunga
betongvältar, som väga c:a 1,000 kg el. mer
per meter arbetsbredd. — Maskindrivna tunga
v. (ån g- el. m o t o r v ä 11 a r) nyttjas vid
väg-och gatuarbeten, flygplatser 0. dyl.
Vämö, V ä m m ö, n. delen av Karlskrona (se
d. o., sp. 58 och kartan). Yttre V. ligger på
fastlandet och skiljes genom Sunna kanal från
ön Inre V. Karlskrona befästningars på V.
liggande landfront, från 1880 benämnd
Oskarvärns-linjerna, nedlades 1925.
Vända, att medelst roder och segel
manövrera ett fartyg så, att det från bidevindsläge med
vinden in på ena sidan kommer i bidevindsläge
med vinden in på andra sidan. Manövern
benämnes genomvindsvändning el. s t a
g-vändning, då den utföres genom lovning mot
vinden och därefter, sedan vindögat passerats,
avfallning, tills seglen åter fyllas, samt
undan-vindsvändning, fördevinds- el.
kovändning, då den verkställes genom
avfallning från vinden, tills fördevindsläge uppnås, och
därefter upplovning till nya bidevindsläget. — I
storm och hög sjö, då genomvindsvändning ej
kan ske, företages
grundvändning.
Vände(l)rot (vend-),
Rhi-zöma valeriänae, en drog, som
består av den torkade
jordstammen med birötter av
Va-leriana officinalis. V. har
egendomlig, stark lukt och
aromatisk, sötaktigt bitter smak. De
verksamma beståndsdelarna
finnas i dess flyktiga olja, en
gul till brun, starkt luktande
vätska, innehållande jämte ter-
Vänderot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
