Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vorarlberg - Worcester (England) - Worcester (Massachusetts) - Worcestershire - Vorderrhein - Vordingborg - Wordsworth, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
W orcester—W or ds worth
458
turisttrafik. Huvudstad är Bregenz (20,277 inv.).
V. tillföll vid 1300-talets slut huset Habsburgs
leopoldinska gren, delade ofta öden med Tyrolen,
varmed det 1702 förenades. 1805—14 tillhörde det
Bayern under Napoleonstiden, 1851 blev det eget
österrikiskt kronland. 1918 anslöt sig V. som
delstat till Österrike; en frivillig folkomröstning
1919 uttalade sig för anslutning till Schweiz som
särskild kanton, men tanken vann föga gehör i
Schweiz.
Worcester [æo’sta], huvudstad och county
borough i Worcestershire i v. England, vid
Se-vern; c:a 60,000 inv. Av det forna slottet kvarstår
”Edgars torn”. Stadens förnämsta kyrka är
katedralen, vars första byggnad härstammade från
angelsaxisk tid; den blev ombyggd i tidig gotik
vid 1200-talets början samt ytterligare ombyggd
under 1300-talet; den mäter 156 m i längd och
har 2 korsarmar samt mittorn.
Worcester [(Do’sta], näst största staden i
Massachusetts, U.S.A., 50 km v. om Boston; c:a
205,000 inv., många svenskar. Järnvägsknut. W.
är en framstående lärdomsstad: Holy Cross
College (romersk-katolskt; gr. 1843), Worcester
Po-lytechnic Institute (1865) och Clark Univ. (1887).
Worcestershire [coo^tajia], grevskap i
England, kring Severn, närmast s. v. om
Birmingham; 1,812 km2; c:a 48,000 inv., av vilka 3/4 bo
i städerna. Nordligaste delen tillhör det starkt
industrialiserade Black Country. Huvudstad är
Worcester, största stad Dudley.
Vorderrhein [få’rdarräin], se Rhen, sp. 942.
Vordingborg [vårdujbå’r], stad på sydkusten
av Själland, vid en vik av Storströmmen; med
förortsbebyggelse c:a 12,000 inv. Genom V. går
kontinentaljärnvägen, som fortsätter över
Stor-strömsbron. Staden har uppstått kring en
medeltida borg, gr. av Valdemar I till skydd mot
ven-derna. Ännu finnas ansenliga rester av vallarna
och murarna samt det omkr. 1363 uppförda
Gaa-setaarn. Mångsidig industri.
Katedralen i Worcester, England.
Wordsworth [æä’dzæab], William, engelsk
skald (1770—1850). Student i Cambridge 1787,
hänfördes W. tidigt genom resor i Frankrike av
franska revolutionen. Efter terrorn sökte han
tröst för sin missräkning i Godwins sociala idéer.
1793 kom en samling dikter, ”An evening walk
and descriptive sketches”, som ännu erinra om
Pope, Cowper och Goldsmith men visa djupare
naturkänsla. Systern Dorothy W. (1771—
1855), som hade stark
naturkänsla, vann
honom nu helt för
poesien. Under intryck av
Schillers ”Die
Räu-ber” uppstod tragedien
”The borderers”.
Omkr. 1796 kom
bekantskapen med
Cole-ridge, som verkade
stimulerande på W. De
utgåvo tills. ”Lyrical
ballads” (1798), där
Coleridge
representerar det underbara,
W. naturbeskrivningen
(”Tintern abbey”) och genren (”Goody Blake”,
”Simon Lee”). Samlingen inleddes av ett företal,
som innehöll de båda skaldernas program (i
utvidgad form i 2:a uppl. 1800). De ville göra slut på
det konstlade och bombastiska i den föreg. tidens
verskonst och välja vardagligare ämnen. Denna
diktsamling är betydelsefull för den romantiska
rörelsen i England. Efter en resa i Tyskland
slogo sig skalderna ned i sjödistriktet i
Westmor-land (lake poets). En resa till Skottland
inspirerade åtskilliga av W:s bästa dikter (”The
high-land girl” m. fl). Nu fullbordade han den
självbiografiska ”The prelude” (1805). Även
patriotismen under kriget mot Napoleon fick uttryck, bl. a.
i en diktsamling 1807. Personliga sorger prägla
likaså hans diktning under denna tid. Från 1813
bodde W. på Rydal Mount nära Ambleside, där
han dog. — 1814 utkommo ”The excursion” och
”Laodamia” och 1815 den episka dikten ”The
white doe of Rylstone”, en romantisk historia,
förlagd till drottning Elisabets dagar. De sista
trettio åren av hans liv voro i poetiskt avseende föga
givande (”The river Duddon”, 1820,
”Ecclesias-tical sonnets”, 1822, och ”Memorials of a tour on
the continent”, s. å.). Från omkr. 1810 blev den
forne republikanen alltmer konservativ. 1843 blev
han poéta laureatus.
W. utgår från Rousseau, fast något av
1700-talets rationalistiska åskådning stannade kvar i
hans diktning. Genom Coleridge förmedlades den
nya metafysiken och panteismen till honom.
Liksom de tyska nyromantikerna betraktade han och
Coleridge poesien nästan som ett slags filosofi.
W:s största betydelse ligger i hans naturpoesi.
Han förmår däri uppfånga och återge elementära
stämningar och intryck som ingen före honom.
— W:s verk föreligga i flera uppl., bl. a.
”Poeti-cal works”, utg. av W. Knight (11 bd, 1882—89)
och av E. de Selincourt och H. Darbishire (5 bd,
1940—52), samt ”Prose works”, utg. av W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
