- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
437-438

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Voldemaras (Valdemaras), Augustinas - Voldgift - Wold-Torne, Oluf - Wolf, Endre - Wolf, Friedrich August - Wolf, Hugo - Wolfe, James - Wolfe, Thomas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

437

Voldgift—Wolfe

438

g u s t i n a s, litauisk politiker (1883—1945), prof.
i historia i Perm 1916. 1917 blev V. led. av
litauiska nationalkommittén i Petrograd och intog
sedan en ledande ställning i Litauens
frigörelsekamp. Han blev i okt. 1918 dess förste stats- och
utrikesminister men måste avgå i jan. 1919, sedan
de ryska bolsjevikerna bemäktigat sig
huvudstaden, Vilna. S. å. avsändes V. till
fredskonferen-sen i Paris som chef för den litauiska
delegationen. Vid det nyupprättade univ. i Kaunas blev
han 1922 prof. i antikens historia. Såsom
medlem av det oppositionella och starkt
nationalistiska tautininkaipartiet invaldes V. 1926 i seimas.
Med militärt bistånd genomförde han 17 dec.
s. å. en statskupp genom att avsätta presidenten
och regeringen. Själv övertog han stats- och
utrikesministerportföljerna och upphöjde A.
Sme-tona till president. Sedan seimas upplösts och
icke vidare sammankallats, blev V. Litauens
diktator. Genom sitt bryska och obalanserade
uppträdande blev han snart allmänt impopulär och
störtades 19 sept. 1929 av Smetona och
finansministern Tubelis. 1934 utropades V. av en
militärjunta ånyo till premiärminister, men kuppen
misslyckades, och V. dömdes till 12 års
straffarbete. Benådad 1937, begav han sig till Paris.
När Litauen sommaren 1940 erhöll ryskt
ultimatum, kallades V. hem för att bli regeringsmedl.
men häktades vid gränsen av de intågande
ryssarna och deporterades till Ryssland, där han dog.

Voldgift [da. vå’lgift, no. vå’ljift], skiljedom.
Wold-Torne [vå’l-], 01 u f, norsk målare
(1867—1919), elev av Zahrtmann i Köpenhamn
och av Roll i Paris. Han målade porträtt,
figurer i interiör, naket, landskap, djur och med
förkärlek blommor och stilleben. Hans stora
insats föll emellertid inom den dekorativa konsten,
konsthantverket, där han på de mest skilda
områden, t. ex. bokband, textilarbeten, glasmåleri,
fajans och porslin, verkade stimulerande och
banbrytande. Han var från 1912 lärare vid
Hantverks- och konstindustriskolan i Oslo.

Wolf [våTf], E n d r e, ungersk-svensk
violinist (f. 1913 ®/n), svensk medborgare 1944. W.
fick sin utbildning för bl. a. J. Hubay och O.
Studer i Budapest, debuerade där 1936, var 1936
—46 1 :e konsertmästare vid Göteborgs
orkester-fören., har därefter varit verksam som
konser-terande violinist i Sverige och utlandet, ofta tills.
m. sin maka, pianisten Antoinette Wolf (f. 1906),
och är sedan 1954 violinlärare vid konservatoriet
i Manchester. I solistpartier framträda W:s
märkligaste violinistiska egenskaper i verk av
moderna och romantiska mästare. Med sin
1940—46 verksamma stråkkvartett
(Wolfkvar-tetten) har han även dokumenterat sig som en
utmärkt kammarmusikspelare.

Wolf [vå’lf], Friedrich August, tysk
filolog (1759—1824), prof. i Halle 1783—1807, i
Berlin från 1800. W. inledde en ny epok i de
klassiska studierna, en metodisk-historisk utforskning
av den klassiska forntiden över huvud. Ryktbarast
blev W. genom sina ”Prolegomena ad Homerum”
(1795; se Homeros, sp. 449). W:s betydelse
ligger i det omätliga inflytande hans verk om Ho-

meros utövat, i hans uppfattning om de
klassiska studiernas allsidighet och i hans omfattande
och inspirerande lärarverksamhet i Halle.

Wolf [vå’lf], Hugo, österrikisk tonsättare
(1860—1903). Han studerade en kort tid vid
Wiens konservatorium och verkade 1884—87 som
hänsynslös kritiker (särskilt mot Brahms) i
Wiener Salonblatt. Han blev 1897 sinnessjuk. — 1888
—97 utgav W. omkr. 250 lieder, näml, tre cykler
till dikter av Mörike, Eichendorff och Goethe,
vidare ”Spanisches Liederbuch” (till dikter, övers,
av Heyse och Geibel),
”Italienisches
Liederbuch” (2 bd; till
efter-diktningar av Heyse)
samt sånger till dikter
av Keller,
Michelange-lo m. fl. Dessutom
komponerade W.
musik till ”Das Fest auf
Solhaug” (1892;
Ib-sens drama), den av
Wagners
”Meister-singer” påverkade
operan ”Corregidor”, den
symfoniska dikten
”Penthesilea” (efter

Kleists drama), ”Italienische Serenade” (för
liten orkester, även bearb. för stråkkvartett),
stråkkvartett samt några körverk, däribland
”Christnacht” och ”Der Feuerreiter”. — Sin
huvudsakliga betydelse har W. såsom
liedkomposi-tör. Närmaste förebilden för W. blev Wagner,
i fråga om sammansmältningen av dikt och
musik i den med största språkkänslighet
deklamerade sångstämman och den motiviskt utarbetade,
karakteristiskt målande pianobeledsagningen. —
W:s samlade musikkritiker utgåvos 1911. Av
hans brev ha flera samlingar utkommit. — Biogr.
av E. Decsey (4 bd, 1903—06; i 1 bd 1919) och
F. Walker (1951).

Wolfe [<oo’lf], James, engelsk militär (1727
—59)- W. deltog i operationerna i
Nederländerna under österrikiska tronföljdskriget och i det
skotska fälttåget mot den stuartske pretendenten
1745—46. Som brigadgeneral deltog han 1758
under sjuåriga kriget i en expedition mot de
franska besittningarna i Nordamerika och blev
berömd genom sitt djärva angrepp på Quebec
1759, vilket slutade med stadens erövring. Själv
stupade W. i denna strid. — Biogr. av B.
Will-son (1909).

Wolfe [æo’lf], Thomas Clayton, amerikansk
författare (1900—38). W., var på en gång
naturalist av modernt amerikanskt märke och
sym-bolist, psykolog och social skildrare. Han utgav
romanerna ”Look homeward, angel” (1929; sv.
övers. 1932) med forts. ”Of time and the river”
(1935), novellsaml. ”From death to morning”
(s. å.) och ”The story of a novel” (1936), där
han framlade sina litterära teorier och
erfarenheter. Postumt ha utkommit romanerna ”The web
and the rock” (1939) med forts. ”You can’t go
home again” (1940) och ”The hills beyond”
(1941), där han gav förhistorien till handlingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free