Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vladimir (stad) - Vladimir (rysk storfurste) - Vladimir Monomach - Vladislav I Łokietek (polsk konung) - Vladislav II (polsk konung) - Vladislav III Warneńczyk (polsk konung) - Vladislav IV Wasa (polsk konung) - Vladislav (ungerska furstar) - Vladivostok - Vlaminck, Maurice de - Vlasov, Andrej Andrejevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
427
Vladimir—Vlasov
428
industri, tillv. av plastmassor samt bildelar och
biltillbehör för bilfabriker i Jaroslavl, Moskva
och Gorkij. Historiskt museum (gr. 1862),
konstmuseum (1823) och revolutionsmuseum (1920).
— V. gr. av Vladimir Monomachos i början av
1100-talet och utvecklades snabbt till den
viktigaste staden i storfurstendömet Vladimir.
Vlad.i’mir [ry. utt. vladji’mjir], ”den store”,
rysk storfurste (d. 1015). Han var yngste son
till Svjatoslav men blev, sedan två bröder
mördats, omkr. 980 storfurste i Kiev. V. kallades
av kejsar Basileios II till hjälp mot en rebell
och fick löfte att få kejsarens syster Anna till
maka; löftet infriades dock först sedan V. 988
erövrat Cherson. V. lät därpå döpa sig,
utbredde sedan med drastiska åtgärder kristendomen
bland sitt folk och förklarades efter sin död
för helgon. Även efter sin omvändelse förde
han åtskilliga krig mot fientliga stammar. I
den ryska hjältedikten är V. en centralgestalt.
Vladi’mir Monoma’ch, rysk storfurste (d.
1125), sonsons son till Vladimir ”den store”. Han
åtnjöt stort anseende för kraft och rättrådighet
och valdes 1113 till storfurste i Kiev. V.
hejdade det begynnande förfallet, stiftade humana
lagar och värnade med kraft riket mot yttre
fiender. Hans av ädel humanitet präglade testamente
är ett kulturhistoriskt dokument av stort värde.
Vla’dislav (lat. Ladislaus), furstar.
Polen. 1) Vladislav (po. Wladyslaw) I
Lokietek (”den alnshöge”), konung (1260—
1333), tillhörde den massoviska grenen av
piaster-ätten, förde långvariga krig med olika polska
furstar och med Böhmen, behärskade efter att
1312 ha intagit Krakéw hela Polen och lät 1320
kröna sig till konung.
2) Vladislav II, konung (d. 1434). se
Jagi ello.
3) Vladislav III Warnericzyk, den
föreg:s son, konung (1424—44). Under V:s
minderårighet fördes regeringen av Zbigniew
Oles-nicki. V. tillträdde regeringen 1434 och erhöll
1440 även Ungerns tron men stupade redan 1444
i ett krig mot turkarna i det olyckliga slaget vid
Warna.
4) Vladislav IV Wasa( Vasa), konung
(i595—1648), äldste son till Sigismund Vasa.
På riksdagen i Stockholm 1599 förklarade sig
ständerna beredda att erkänna V. som konung,
om han inom ett år sändes till Sverige för att
uppfostras. Detta
skedde ej, men efter
Si-gismunds död upptog
även V. titeln
Sveriges arvkonung. Under
den stora oredan i
Ryssland förmåddes
Moskvas bojarer att
1610 erkänna V. som
tsar, men 1612 hade
polackerna måst
lämna staden, och planen
föll; ett nytt försök
1617 misslyckades.
Efter Sigismunds död
1632 valdes V. till konung. V. var en tapper
krigare och skicklig fältherre, besegrade 1634
ryssarna vid Smolensk och avslöt s. å. även
kriget med turkarna, ingick 1635 fördraget med
svenskarna i Stuhmsdorf och förde sedan en
fredlig regering, då adeln föredrog freden framför
V:s vittsyftande utrikespolitiska kombinationer,
och dog, då krisen i Ukraina blev akut.
Ungern. Konungar med namnet V. av (polska)
jagiellonska ätten kallas på ungerska Uläszlö,
de övriga Läszlö. Bland de senare märkas
L å s z 1 6 I, den helige (reg. 1077—95),
kanoniserad 1192, och V. (V) Posthumus (1440—
57), son till konung Albrekt av Habsburg, vald
till konung i Böhmen 1440, i Ungern 1444; han
kom 1452 till Ungern men förde själv ej
regeringen. — Om Uläszlö I (reg. 1440—44) se
Vladislav, Polen 3). Hans brorson V.
(Uläszlö) II (1456—1516) blev 1471 konung
i Böhmen och valdes 1490 till konung i Ungern.
Han förde en svag regering och kunde ej hävda
sig mot adeln.
Vladivostok [vladjivastå’k], huvudstad och
centrum i Primorskij-regionen i ryska Fjärran
östern, RSFSR, ändpunkt för Transsibiriska
järnvägen, viktig handels-, fiske och örlogshamn
samt flygbas; 206,432 inv. (1939; 102,000 1926,
65,700 1914), övervägande ryssar men många
kineser och koreaner. Stora skeppsvarv, sågverk,
kylhus, fiskkonservfabriker, riskvarnar och
olje-slagerier; kemisk, tändsticks-, läder-, sko- och
tobaksindustri. Polytekniskt inst., sjöfartsskola,
fiskeriskola, hydrometeorologiskt lärov., flera
forskningsinst. och bibi.; Amurlandets museum,
teatrar. V., som är Sibiriens modernaste stad
och Sovjetunionens viktigaste stillahavshamn, är
vackert beläget ytterst på
Muravjev-Amurskij-halvön i Peter den stores vik av Japanska havet;
den välskyddade viken Gyllene hornet (Zolotoj
rog) utgör en ypperlig redd. Hamnen kan med
isbrytarhjälp trafikeras hela vintern och var
under såväl i:a som 2:a världskriget av stor vikt.
V. gr. 1860 som militär stödjepunkt och
provian-teringsbas för ryska trupper, örlogshamnen
an-lades 1872. V. förvandlades före och under 2:a
världskriget till en av Sovjetunionens största
och starkaste fästningar med underjordiska
art.-fort, hangarer m. m.
Vlaminck [vlama’k], Maurice de, fransk
målare (f. 1876). Utgången ur Matisseskolan,
påverkad av negerkonst och Cézanne, har V.
målat landskap i en sluten, tung form, som med
våldsamma färgeffekter ge uttryck åt hans
romantisk-dramatiska naturuppfattning. V. har även
målat porträtt.
Vlasov [vla’saf], Andrej Andrejevitj,
rysk arméofficer (1900—46). V. utmärkte sig som
arméchef i den ryska motoffensiven vid Moskva
i dec. 1941 samt tillfångatogs av tyskarna på
Vol-chovfronten 1942, då hans 20 :e armé förintades.
Han ställde sig till tyskarnas förfogande, och
under hans ledning organiserades i mitten av nov.
1944 Kommittén för befriande av Rysslands folk
och började Ryska befrielsearmén att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
