- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
339-340

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vindhjul, vindmotor, vindturbin - Windhoek - Vindhya Pradesh - Vindhålor, vindgrottor, eolsgrottor - Vindicera - Vindskala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

339 Windhoek—Vindicera 340

Samband mellan vindstyrka (Beauforts vindskala), vindhastighet och vindens verkningar.

[-Vind-styrka-]

{+Vind- styrka+} i
beau-fort Vindhastighet1 Namn Vindens verkningar
knop m/sek. km/tim. till lands till sjöss på land på öppna havet
0 mindre än 1 0 0,2 mindre än 1 lugnt stiltje inga; röken stiger nästan rätt upp spegelblänk sjö
I 1—3 0,2 1,5 1—5 svag vind nästan stiltje märkbar för känseln små fiskfjälliknande
krus-ningar bildas utan skum
2 4—6 i,«—3,« 6—11 lätt bris lyfter en vimpel, små löv i rörelse korta men utpräglade
små-vågor, som ej brytas
3 7—10 3,<—5,« 12 19 måttlig vind god bris sträcker en vimpel, blad och tunna kvistar i rörelse vågkammarna börja brytas, glasaktigt skum
4 II—16 5,5—7,> 20—28 frisk bris sträcker en flagga, kvistar och tunnare grenar i rörelse längre vågor, flerstädes
vita skumkammar med
kortvarigt brus
5 17—21 8,»—10,7 29—38 frisk vind styv bris mindre lövträd börja svaja, grenar i rörelse,
skumkammar på insjöar vågorna mera utpräglade och långa, överallt vita skumkammar, sjön bryter med ihållande brus
6 22 27 10,8 13,8 39—49 hård bris, frisk kultje sätter stora trädgrenar i
rörelse, viner i telegraf- och telefontrådar större vågberg, vita,
utbredda skumkammar, dovt brus
7 28—33 13,5—17,1 50—61 hård vind styv kultje hela träd svaja, man går ej obehindrat mot vinden sjön tornar upp sig, bryter, skummet i strimmor i
vindens riktning; brottsjöarna höras på större avstånd
8 34—40 17,2 20,7 62—74 hård kultje bryter kvistar från träden; besvärligt att gå i det fria vågbergens längd och höjd betydande, skummet lägger sig i tätare strimmor, sjön börjar dåna
9 41—47 20,8 24,4 75—88 halv storm halv storm mindre skador på hus,
rökhuvar och taktegel blåsa ned
10 48—55 24,5—28,4 89—102 storm storm sällsynt i inlandet, träd ryckas upp med roten, be- tydande skador på hus höga vågberg med långa brottsjöar, havsytan verkar vit av skum, sjöns dån starkare och stötvis
II 56—63 28,5—32,4 103—117 svår storm svår storm mycket sällsynt i inlandet i sikte befintliga fartyg
försvinna bakom vågbergen, havsytan täckt av vitt skum, som även uppfyller luften, så att sikten försämras
12 64—71 32,7—36,. 118—133 orkan orkan
13 72—80 37,5—41,4 134—149 torde förekomma endast på fjäll samt i tromber el.
skydrag sällsynt; förekommer
särskilt i tropiska cykloner
14 81—89 41,5—46,1 150—166
15 90—99 46,7—50,. 167—183

io m över slät mark, fri från hinder.

i stor utsträckning använt för länshållning av
invallningar etc., varvid det motoriska organet
utgöres av ett stort antal solf jäderformigt
ställda och i sektion något krökta plåtblad
och en vindfana ombesörjer, att hjulet ställer
sig åt rätt håll i förhållande till vindriktningen.
Olika anordningar ha härförutom använts för
att vid stor vindhastighet hålla nere varvtalet
hos v. Bladvinkeln är vid äldre väderkvarnar
konstant och av storleksordningen 12—20°; vid
v. av plåt låter man den vanl. successivt avtaga
från c:a 300 vid innersidan och ned till c:a 70
vid periferien. — Moderna v. utföras icke med
plåtstrimlor utan byggas med regelrätt
propellerform, som både vad vingarnas antal och
utseende beträffar nära överensstämmer med
konstruktionen hos flygplanspropellrar. — Ett slags
v. av helt annan typ representeras av den s. k.
Savoniusmotorn, som främst användes för
drift av takventilationer på bussar.

Windhoek [vi’nthok], ty. Windhuk, huvudstad
i Sydvästafrika, vackert belägen i en vattenrik

dal, c:a 1,650 m ö. h. och 270 km ö. om Walvis
Bay, vid järnvägen till Kapstaden; c:a 20,000
inv., därav hälften vita. Anglikanskt och
rom.-kat. biskopssäte. W. har flygplats, radiostation
m. m.

Vindhya Pradesh, stat i n. delen av mell.
Indien; 63,714 km2; 3,577,431 inv. (1951)- V.
bildades 1948 av de 35 stater, som utgjorde ö.
delen av agentskapet Centralindien; sedan 1950 17
av dessa stater överförts som exklaver till Uttar
Pradesh och 1 till Madhya Bharat, består V. av
de 17 f. d. staterna Ajaigarh, Baraundha,
Bija-war, Chattarpur, Datia, Mahiar, Nagod, Orcha,
Panna, Rewa, Alipura, Jaso, Kothi, Lugasi,
Naigawan-Rebai, Pahara och Sohawal.
Huvudstad är Rewa.

Vindhålor, vindgrottor, è o 1 s gr o
t-t o r, hålor el. grottor, vanl. i karstområden, i
vilka vinden under tjut el. andra akustiska
fenomen rusar fram.

Vindicera (lat. vindicäre, taga i anspråk), göra
anspråk på, återkräva: hävda (en mening).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free