Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wildenvey, 1. Herman - Wildenvey, 2. Gisken - Wilder, Thornton - Wildeshausen - Wildgans, Anton - Vild-Hussen - Vildjäst - Vildkatt - Vildlin - Vildmän - Vildpersilja - Vildrac - Vildstam - Vildsvin - Wildungen, Bad - Vildvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Wilder—Vildvin
296
första diktning, där han tolkade ungdomlig
uppsluppenhet och livsglädje med en rikedom av
växlande, livfulla rytmer och en högt uppdriven
rimkonst. En redan från början förnimbar
underton av allvar fick i fortsättningen ökad
styrka. Bland hans senare diktsaml. märkas ”Alle
slags vers” (1919), ”Ildorkestret” (1923),
”Filo-mele” (1946), ”Ved
sangens kilder” (1947),
”Polyhymnia” (1952)
och ”Ugler til Athen”
(i953)- W.
framträdde tidigt också som
berättare och har utg.
ett par novellsaml.,
romanen ”Et Herrens
år” (1928) och en rad
reseskildringar och
självbiografiska
arbeten, av vilka främst
”Streiftog i hj em
bygden” (1924),
”Vinge-hesten og verden”
(1937; sv. övers, s. å.) och dess forts. ”Den
nye rytme” (1938; sv. övers, s. å.) samt ”En
lykkelig tid” (1939) ha betydelse. — G. 1912
m. W.2). — Litt.: K. Haave, ”H. W.” (1952).
2) G i s k e n Jonette Paulina W., f.
Kramer-Andreassen, den föreg :s hustru, författarinna (f.
1895). W. debuterade 1925 med novellsaml.
”Be-daarere” och har sedan utg. romanerna
”Andri-ne” (1929; sv. övers. 1931), ”Andrine og Kjell”
(1934; sv. övers. ”Andrine Skjæret”, 1938) och
”Andrine og lykken” (1939; sv. övers. 1940)
samt ”Mödrene har grædt” (1949), som har
motiv från tyska ockupationen av Norge under 2:a
världskriget.
Wilder [æai’lda]. Thornton Niven,
amerikansk författare (f. 1897). W. skiljer sig från
flertalet moderna amerikanska förf, genom sin
akademiska kultur och europeiska orientering.
Han debuterade som berättare med romanen ”The
cabala” (1925; sv. övers. 1929), slog igenom med
romanen ”The bridge of San Luis Rey” (1927;
sv. övers. 1928) och har sedan utg. romanerna
”The woman of Andros” (1930; sv. övers, s. å.),
”Heaven’s my destination” (1934; sv. övers. ”Till
himlen går min väg”, 1935) och ”The ides of
march” (1948; sv. övers. ”Även du, min Brutus”,
s. å.). W. fick en internationell succé med
skådespelet ”Our town” (1938; ”Vår lilla stad”).
Wildeshausen [vildashau’zan], stad i
Nieder-sachsen i Tyskland, vid Hunte; c:a 10,000 inv.
Amtet W. tillföll i westfaliska freden Sverige
men förpantades i freden i Nijmegen till
furstbiskopen av Münster.
Wildgans [vi’lt-], Anton, österrikisk
författare (1881—1932). W. utgav först ett flertal
diktsaml. men kom att göra sin största insats
som dramatiker. Hans viktigaste skådespel äro
”Armut” (1914), ”Liebe” (1916), ”Dies iræ”
(1918) och ”Kain” (1920). Barndomsminnen från
Wien berättade han i ”Musik der Kindheit, ein
Heimatbuch” (1928). W:s dramer förena under
inflytande från Strindberg realism och symbo-
Vildkatt.
lism. Vek medkänsla kännetecknar hans tidigare
diktning; senare eftersträvade han med Goethe
som förebild objektivitet och manligt lugn.
Vild-Hussen, se Indalsälven, sp. 875.
Vildjäst, bot., se Jästsvampar.
Vildkatt, Fèlis silvPstris (ca’tus), tillhör
kattdjurens fam., är större och har något större
tänder än
tamkatten (se Katt)
och en totallängd
av omkr. 1 m,
därav svansen Vs.
V. är grå med
svarta
längs-strimmor på
nacke och rygg, har
tvärstrimmor på
sidorna och en
gulvit fläck
under hakan.
Svansen är jämnt yvig.
V. har varit
utbredd över
större delen av
Euro
pa (några få fynd från stenålderstid i Sverige).
På grund av sin rovgirighet har den dock
flerstädes utrotats el. undanträngts. I Skottland finns
ett fåtal kvar, ävensom i Syd- och Mellaneuropas
skogiga bergstrakter.
Vildlin, bot., se Linväxter.
Vildmän, her., kraftiga, nakna, vanl. håriga
och långskäggiga, med lövkrans kring huvud och
midja försedda samt med en klubba beväpnade
manliga gestalter.
Vildpersilja, Aethüsa cynäpium, ettårigt ogräs
av fam. flockblomstriga med långa, nedåtriktade,
trebladiga enskilda svepen. Bladen ha liksom
hela växten, när de krossas, löklukt och äro
giftiga.
Vildrac [vildra’k], Charles, fransk
författare (f. 1882), utgick från den unanimistiska
Abbayekretsen och debuterade med realistisk
var-dagslyrik, bitter och ordknapp. Som dramatiker
slog V. igenom med ”Le paquebot Tenacity”
(1922; ”Ombord”, 1927), varpå följt bl. a.
”Michel Auclair” (1923) och ”La brouille”
(1931), små mästerstycken av intim
stämnings-konst och exakt miljöskildring.
Vildstam, trädg., ung. dets. som grundstam.
Vildsvin, zool., se Svindjur.
Wildungen, Bad W. [bä’t viddooon], stad
och badort i landskapet Waldeck i Hessen i
Tyskland, 35 km s. v. om Kassel; c:a 11,500
inv. W. är berömt för sina järn-, kalk- och
kolsyrehaltiga källor, som nyttjas för att lindra
njur- och urinblåselidanden.
Vildvin, till fam. Vitaceae (se Vinfamiljen)
hörande buskar tade klängeväxter med
femfingrade blad och klängena ofta försedda med
häft-skivor. Parthenocissus vitacea (Ampelopsis,
Quinaria el. Parthenocissus quinquefolia), j
ungfru v i n, härstammar från ö. Nordamerika och
odlas i Sverige allmänt som spaljéväxt. Den
närstående P. tricuspidata var. Veitchii, ”själv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
