Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wien - Stadsbeskrivning - Näringsliv - Bildningsanstalter, museer, teatrar m. m. - Litt. - Wien, Wilhelm - Wienbäckenet - Wiener, François (Franz von) - Wienerbröd - Wiener Neustadt - Wienerschnitzel - Wiener Sängerknaben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
261
Wien—Wiener Sängerknaben
262
berömda män från W.; särskilt märkas
monument över J. Lanner och J. Strauss d. ä. S. om
Innere Stadt utbreder sig ett stort parkområde,
Schwarzenberg-, Belvedere-, Botanischer och
Schweizer Garten. Här ligga de två
Belvedere-slotten, byggda omkr. 1720 av J. L. v. Hildebrandt,
nu svårt krigsskadade; de rymma sedan 1923 det
österrikiska galleriet, det nedre Belvedere
barockmuseet, det övre 1800-talets måleri. Bortom
Schweizergarten ligger den forna Arsenalen (nu
maskinfabrik) med det svårt bombskadade
armémuseet. Museum für Volkskunde är inrymt i
det forna Schönbornsche Palais v. om univ. N.
därom hyser Altes Sommerpalais des Fürsten
Liechtenstein ett av världens dyrbaraste
privatgallerier, där bl. a. Rubens och van Dyck äro väl
företrädda.
Näringsliv. Industrien sysselsätter 45 °/o,
handeln och samfärdseln 25 °/o av befolkningen. De
c:a 100,000 industriföretagen representera de
flesta grenar. Mest betydande äro maskin- och
metall- samt beklädnadsindustrierna. Vidare
märkas livsmedels-, elektroteknisk, glas-, trä-,
textil-och grafisk industri samt den ur
konsthantverket uppkomna fabrikationen inom konfektions-,
möbel-, läder-, porslins-, keramik- och
juvelerar-branscherna. Wien-modet hävdar alltjämt sin
ställning vid sidan av Paris-modet.
Sidenfabrikationen, som stod i sitt flor under 1800-talets förra
del, har nu nästan .upphört. Sedan 1921 hållas
va-rumässor i W. (Wiener Messe), numera årl. en
vårmässa i mars och en höstmässa i sept.
Bildningsanstalter, museer, teatrar m. m. W. är
alltsedan univ:s grundande 1365 ett av Europas
främsta bildningscentra. Utom univ. (c:a 7,000
studenter) har W. teknisk högsk. (gr. 1818),
han-delshögsk. (gr. 1898), lantbrukshögsk. (gr. 1872),
veterinärhögsk., musikalisk akad. (gr. 1817),
konstakad. (gr. 1698), konstslöjds- och
konstindu-striakad. och vetenskapsakad. (gr. 1847). De rika
arkivskatterna förvaras i Staatsarchiv.
National-bibl. (tidigare hovbibi.) innehåller 1 V2 mill. bd,
däribland 35,000 handskrifter och 9,000 inkunabler
samt en papyrussaml. på 108,000 nr. Univ.-bibl. är
med sina 1,3 mill. bd störst bland alla tyskspråkiga
univ.- och högsk.-bibl. Främst bland de talrika
museerna är Kunsthistorisches Museum, ett av de
största i Europa. Ett rikhaltigt urval av museets
saml., vilka under 2:a världskriget förvarades i
bankvalv, saltgruvor etc., visades efter kriget i
flera länder, bl. a. i Stockholm 1948. Akademie
der bildenden Künste har en betydande tavelsaml.
Det till Akademie für angewandte Kunst knutna
konstslöjdsmuseet är det äldsta och största i sin
art i Europa. Bland övriga museer märkas
Museum für Volkskunde, Museum für Völkerkunde
och Naturhistorisches Museum. Bland de talrika
sjukhusen märkas Allgemeines Krankenhaus,
grundat av Josef II 1784, Krankenhaus der Stadt
Wien, grundat 1913, och sinnessjukhuset Am
Steinhof.
W. har sedan gammalt en ledande position
bland Europas huvudstäder i fråga om
teateraktiviteten. Den österrikiska nationalscenen,
Burg-theater i W., räknas som den tyskspråkiga
scen
konstens främsta, och Staatsoper (till 1918
Hofo-per) åtnjuter alltjämt världsrykte. Bådadera blevo
under 2:a världskriget svårt hemsökta.
Återuppbyggnadsarbetet har av ekonomiska skäl gått
relativt långsamt, och först hösten 1955 beräknas
båda bli klara att tagas i bruk. Musikinstitutioner
äro Musikverein för Wienfilharmonikerna och
Konzerthaus för bl. a. Konzertverein.
Litt.t ”Das neue W.” (4 bd, 1926—28); K
Toth, ”W. und der Wienerwald” (1929); H.
Tiet-ze, ”W., Kultur, Kunst, Geschichte” (1931); K.
Ziak, ”W., Natur, Kunst, Wissenschaft und
Wirt-schaft, Vergangenheit und Gegenwart” (1954).
Wien [vin], Wilhelm, tysk fysiker (1864—
1928), prof. i Aachen 1896, i Giessen 1899, i
Würzburg 1900 och i
München 1920. W.
utförde viktiga
teoretiska undersökningar
över strålningslagarna
och angav bl. a. den
efter honom
uppkallade förskjutningslagen samt gjorde
experimentella forskningar
om kanalstrålar, vilkas
karaktär av positivt
laddade atomer han
uppvisade. W. fick
1911 års Nobelpris i
fysik.
Wienbäckenet [vi’n-], småkuperat
sänknings-fält närmast ö. om Wien, i Niederösterreich och
Slovakien, skiljande Små Karpaterna från
öst-alpema (Wiener Wald, Leithagebirge); c:a 6,100
km2. W. underlagras av miocena och pliocena
bildningar samt genomflytes av Donau och
Mo-rava. W:s centrala del upptages av Marchfeld.
Wiener [vjänä’r], Franqois (eg. Franz
von W.), fransk-judisk författare (1877—1937),
framträdde 1898 som lyriker men övergick året
därpå till dramatiskt författarskap, under pseud.
Francis de Croisset, och skrev sedan, ofta
i samarbete med Caillavet, de Flers och Leblanc,
med enastående scenisk framgång bortåt 30
komedier.
Wienerbröd [vi’n-], en sorts kaffebröd, vars
deg gjorts bladig genom inkavling av smör. Små
bröd i form av kringlor m. m. äro vanliga, men
även större, wienerlängder, wienerhom, finnas.
Wiener Neustadt [vi’nar nåiVtat], stad i
Niederösterreich, 45 km s. s. v. om Wien, på
det s. k. Steinfeld i s. v. delen av Wienbäckenet;
c:a 31,000 inv. W. är järnvägsknut och har en
omfattande industri, lokomotiv- och bilfabriker
m. m.; före 1945 fanns här även en betydande
flygindustri med redan gamla anor; verkstäderna,
där W av Tysklands Messerschmittplan
samman-sattes, voro målen för upprepade svåra
bombanfall av de allierade under 2:a världskriget. W.
anlades 1192.
Wienerschnitzel [vfnar/nitsal], kokk., se
Snit-sel 1).
Wiener Sängerknaben [vi’nar zä’gar-],
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
