Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Victoria (stad i Canada) - Victoria (Vitória; stad i Brasilien) - Victoria (stad i Hong-kong) - Victoria (stad på Seychellerna) - Victoria and Albert Museum - Victoriafallen - Victoria Island - Victoria Land, South Victoria - Victoriasjön, Victoria njansa (Ukerewe) - Widals reaktion - Vidar - Vidbo - Widborg, Elsa - Vide! - Vide (botanik) - Wide, Sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
249
Victoria—Wide
250
Victoria [viktäTia], huvudstad i British
Columbia, Canada, på s. ö. spetsen av Vancouver;
51,331 inv. (1951). V. har ypperlig hamn,
omfattande handel och mångsidig industri; export av
trävaror och konserverad lax. Astrofysikaliskt och
meteor, observatorium. I v. ligger förstaden
Es-quimalt med örlogshamn.
Victoria [vitå’ria], off. V i t 6 r i a, huvudstad i
staten Espirito Santo, Brasilien, på en ö i en liten
välskyddad vik av Atlanten; c:a 52,000 inv. V.
har god hamn samt järnväg till Rio de Janeiro
och järnmalmsfältet Itabira i Minas Gerais, den
senare linjen nybyggd och avsedd för transport
av den högprocentiga malmen till V. för export.
Victoria [viktå/ria], huvudstad i Hong-kong.
Victoria [viktå’ria], huvudstad på
Seychellerna.
Victoria and Albert Museum [viktå’ria and
ä’lbat mjoziGm], se London, sp. 953.
Victöriafallen, av infödingarna kallade
Mosi-oatunya (”Dånande rök”), jämte Niagara jordens
väldigaste vattenfall, i Zambezis mellersta lopp,
inom v. Rhodesia. Ovan fallen flyter floden över
en plan basaltyta 870 m ö. h. och har talrika öar.
Där bredden är störst, 1,7 km, störtar sig floden
med en vattenfront (öar frånräknade) av 1,400
m och en fallhöjd av 78—105 m ned i en blott
25—75 m bred, tvärbrant spricka, som står
vinkelrätt mot flodriktningen (se bild 10 å pl. vid
Afrika). Vattnet föres vidare i en bitvis blott 30 m
bred, i sicksack löpande kanjon av 65 km längd.
V. uppdelas av klippor i 5 sektioner, av vilka den
bredaste är Regnbågsfallet (550 m). V. äro ännu
ej utbyggda. 1905 framdrogs järnvägen
Kapstaden—Elisabethville över kanjonen strax nedanför
V. V. upptäcktes av Livingstone 1855.
Victoria Island [viktä’ria ai’land], arktisk ö
i n. Canada, n. om 68° n. br.; c:a 208,000 km2.
V. är till stor del nedisad. I s. och v. bo eskimåer.
V:s n. v. del kallas Prince Albert Land, den s. v.
Wollaston Land, den s. ö. Victoria Land och n. ö.
kusten King Haakon VII Coast. Sydkusten
upptäcktes 1826 och 1838.
Victoria Land, South V. [sau’]) viktåTia
lä’nd], del av östantarktis, som ligger närmast
Rosshavet.
Victöriasjön, eng. Lake Victoria, Victoria
njansa, förr Ukerewe, näst övre sjön i
Nordamerika jordens största sötvattenssjö,
belägen i Östafrika mellan V20 n. br. och 30 s. br.,
med lika delar tillhörande Tanganyikaterritoriet
och Ugandaprotektoratet; 1,133 m ö. h., vattenyta
66,250 km2, öarnas totalareal c:a 6,000 km2, längd
i n.—s. 400 km, största bredd 270 km, största
kända djup 82 m, medeldjup c:a 40 m,
nederbördsområde 238,000 km2, avrinning genom (Victoria-)
Nilen med i genomsnitt 600 m3/sek. Största
tillflöde är Kagera. Kusterna, som flerstädes åtföljas
av skärgård, särsk. i n. v. och s., äro i allm. rikt
sönderskurna. Största ön är Ukerewe (c:a 1,200
km2) utanför Spekeviken. Sedan mitten av
1500-talet anses vattenytan ha genom erosion i avloppet
sänkts ett 30-tal m. V. är mycket fiskrik.
Sjöfarten besväras ofta av plötsliga stormar.
Huvudhamnar äro Mwanza, Kisumu och Jinja,
ändpunk
ter för järnvägar. 1954 invigdes av drottning
Elisabet av England Owendammeni Owen Falls
i Nilen nära utloppet ur V. Dammen kommer
inom 20 år att höja sjöns yta 1 m; anläggningen
ingår i en stor plan för Vita Nilens reglering
men skall även ge energi (i början dock endast
90,000 kW). V. upptäcktes av Speke 1858 och
kringseglades av Stanley 1875. — Litt.: J.
Per-thes, ”Der Victoria-Njansa” (1914).
Wida’ls reaktion. Påvisandet av agglutininer i
blodserum vid tyfus i diagnostiskt syfte
benämnes W. el. Gruber-Widals reaktion. Benämningen
W. användes även för påvisandet av agglutininer
vid andra infektioner än tyfoidfeber.
Vidar (isl. Viöarr), isl. myt., son till Oden
och jättekvinnan Grid (isl. Griör). V. är näst Tor
den starkaste bland gudarna, kallad ”den tyste”.
V. dödar Fenresulven och är en bland de få
gudar, som överleva ragnarök.
Vidbo, sn i Stockholms län, Seminghundra hd,
s. ö. om Uppsala; 30,85 km2, 405 inv. (1955).
Odlad slättbygd kring Laggaån i Fyrisåns system, i
v. den skogklädda Långåsen (Stockholmsåsen).
1,099 har åker. Kyrkan var urspr. en absidkyrka
från omkr. 1200. Ingår i V. och
Husby-Lång-hundra pastorat i Ärkestiftet, Seminghundra och
Ärlinghundra kontrakt. Tillhör storkommunen
Skepptuna.
Widborg, Elsa Ingrid Margaretha,
skådespelerska (f. 1897 29/4), debuterade 1918 på
Lorens-bergsteatern i Göteborg, vid vilken teater W. var
engagerad till 1927, därefter vid olika teatrar i
Stockholm samt 1936—45 vid Stadsteatern i
Göteborg, 1946—47 vid Hälsingborgs stadsteater,
1948—50 vid Dramatiska teatern och sedan 1950
åter vid Hälsingborgs stadsteater. W:s
framställning präglas av dramatisk intensitet och djupt
allvar. W. har även tagits i anspråk av filmen.
Vi’de!, lat., se!
Vide, bot., se Salix.
Wide, Samuel (S a m) Karl Anders, arkeolog,
religionshistoriker (1861—1918), fil. dr samt doc.
i grekiska språket och litteraturen i Uppsala 1888,
e. o. prof. i klassiska
språk 1895 i Lund,
1899 i Uppsala, prof.
i klassisk fornkunskap
och antikens historia
där 1909. W:s studier
av den grekiska
religionshistorien och
särskilt den geografiska
utforskningen av de
grekiska kulterna
resulterade bl. a. i hans
doktorsavh., ”De sacris
Troezeniorum,
Hermi-onensium, Epidaurio-rum” (1888), och
ett större arbete, ”Lakonische Kulte” (1893), i
vilket han konstaterade fördoriska kulter i
Lako-nien. 1910 lämnade han en förträfflig översikt
över grekisk och romersk religion i
Gercke-Nor-den, ”Einleitung in die klassische
Altertumswis-senschaft”. W. klassificerade och systematiserade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
