- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
235-236

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vial - Via mala - Viardot, Pauline Viardot-García - Viareggio - Wibeck, Edvard - Wiberg, Anders - Wiberg, Gunnar - Wiberg, 1. Martin - Wiberg, 2. Åke - Wiberg, Tore - Wiberg, Thure B., ab. - Wibergh, Olof - Viborg (stad i Danmark)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

235 Vial—Viborg 236

Viäl, svenskt namn på de arter av balj
växtsläktet Lathyrus, som äro försedda med klänge.
Bland de sju svenska arterna är den
gulblommiga g u 1 v i a 1 e n, L. pratensis, den vanligaste
och växer allmänt på ängar upp till Västerbotten.
Den rödblommiga k n ö 1 v i a 1 e n el.
jordmandeln, L. tuberosus, har stora, ätbara
knölar på jordstammen och finns förvildad på några
ställen i s. Sverige. L. sativus och L. cicera odlas
i s. Europa för sina om ärter påminnande frön.

Via ma’la (lat., eg. ”den onda vägen”), en
storslagen, 2 km lång och intill 500 m djup
kan-jon i kantonen Graubünden i Schweiz,
genomfluten av Hinterrhein. V. var förr fruktad för
sina bergskred. Den nuv. landsvägen, som
byggdes 1818—21, är till större delen insprängd i
berget.

Viardot [vjardå’], Paul i ne V.-G a r c i a,
fransk sångerska (1821—1910), dotter till M.
Garcia d. ä. (se Garcia). Hon anställdes vid
Théåtre italien i Paris, gifte sig 1840 med Louis
Viardot, dåv. chef för denna teater, företog sedan
konsert- och gästspelsresor i Europa och firades
som en av sin samtids yppersta sångerskor.

Viareggio [-räM^å], stad i Toscana, Italien,
vid Liguriska havet och järnvägen Genua—Pisa;
som kommun c:a 50,000 inv. V. är ett av
Italiens mest besökta havsbad.

Wibeck, Johan Edvard, skogsforskare (f.
1877 Vs), fil. kand, i Lund 1901, utexaminerad
från Skogsinstitutet 1904, prof:s titel 1953. W.
har tjänstgjort som lektor vid Skogsinst., i
Do-mänstyrelsen och skogsstaten samt vid Statens
skogsförsöksanstalt, var 1920—41 doc. i
skogsskötsel vid Skogshögsk. och 1935—43 lärare i
zoologi där; ledare för Skogsförsöksanstaltens
avd. för föryngringsförsök i Norrland 1916—21.
W. har gjort betydande insatser för lösandet av
flera för det norrländska skogsbruket viktiga
frågor och publicerat ett stort antal uppsatser i
skogliga och biologiska ämnen.

Wiberg, Anders, baptistledare (1816—87).
Han prästvigdes 1843 och var pastorsadjunkt på
olika platser i Hälsingland. Efter en konflikt
med Uppsala domkapitel begärde han avsked
1850. Han kom vid ett besök i Hamburg 1851
i beröring med baptister och omdöptes i
Danmark 1852. Återkommen hem efter 3 års vistelse
i Amerika, var W. 1855—69 pastor vid
Stockholms första baptistförsamling och blev 1878
pastor vid en på Södermalm bildad församling.
W. var baptismens främste ledare under sin tid.
— Litt: ”A. W:s lif och verksamhet” (2:a uppl.
1916).

Wiberg, Georg Gunnar Fredrik, ortoped (f.
1902 !4/n), med. lic. 1928, doc. i ortopedi 1941,
med. dr 1942, allt vid Karolinska inst, lärare
i ortopedi och överläkare vid ortopediska
kliniken i Lund 1945, prof. i ortopedi vid Lunds
univ. sedan 1947, därjämte föreståndare för
Sydsvenska gymnastikinst. sedan 1945 och v. dir. för
Lunds lasarett sedan 1950. W. har utg. ett stort
antal vetenskapliga arbeten.

Wiberg. 1) Frans Martin W., metallurg
(f. 1894 22/s), examen 1917 från Tekniska högsk.,

1917—30 lärare i metallurgi m. m. vid Falu
bergsskola, 1935—40 vid Filipstads bergsskola,
är sedan 1940 prof. i järnets metallurgi vid
Tekniska högsk. W. är känd som uppfinnare av
den s. k. wibergsprocessen, som avser
framställning av järnsvamp (se d. o.).

2) John Åke Truls W., den föreg:s
syss-ling, industriman, politiker (f. 1902 30/s), fil. kand.
1921, jur. kand. 1924; dir. för och ägare av
Malmö strumpfabrik m. fl. företag i textil-, järn- och
träbranschema; led. av Bränslekommissionen
1943—44, av Nationalmuseiutredningen 1944—47,
av Kungl. teaterns styrelse 1943—53, ordf, i
Statens konstråd 1944—48, led. av styr, för Svenska
inst. i Aten sedan 1949. W. var led. av A. K.
1940—49. W. blev styresman för Brunnsanstalten
Loka 1948; överintendents titel 1950. W.
donerade 1953 1 mkr till en fond, vars avkastning
skall användas för att stödja vetenskaplig
forskning och kulturella och humanitära ändamål,
särsk. i Värmland.

Wiberg, Per Tore, pianist (f. 1911 9/s).
Efter debuten i Stockholm 1935 har han framträtt
dels som solist, bl. a. i Konsertfören. i
Stockholm, i landsorten, de nordiska länderna och i
Västtyskland, dels som ackompanjatör både vid
konserter och i radio.

Wiberg, Thure B., ab., Malmö, etabl. 1933,
bolag 1941, driver konfektionsfabrik med
tillverkning av dräkter samt damulstrar och
damkappor. Antal anställda c:a 325.

Wibergh, Johan Olof, pianist (f. 1890 29/i2),
elev av konservatoriet i Stockholm 1906—13 (L.
Lundberg) och senare av bl. a. E. v. Sauer i
Wien. W. har som konserterande pianist i såväl
in- som utlandet vunnit anseende som en av våra
främsta inhemska krafter. Han är sedan 1929
lärare för pianoklassen vid Musikhögsk.; led. av
Musikaliska akad. 1935; prof:s titel 1938. W.
har framträtt som tonsättare med bl. a. vissaml.
”Pastoral och parodi. Djurfabler” (1932) och
”Hjärterdam och spaderknekt” (1935), båda med
egna texter.

Viborg [vi’bår], stad i Danmark, residensstad
i Viborg amt, mell. Jylland, på de v.
strandsluttningarna av Viborg Nörre och Sönder sö och mitt
i ett omväxlande landskap på gränsen mellan
ö. Jyllands fruktbara moränlerslätter och v.
Jyllands ofruktbara hedmarker; 21,522 inv. (1950;
med förstäder 22,300 inv.). V. har svinslakteri,
bryggeri, trävaruindustri och stora trikå- och
klädesfabriker men är först och främst ett
han-delscentrum. V. är även ett kulturellt och
administrativt centrum. I staden ligga således Vestre
landsret (i en byggnad från 1872), Vestre
landsarkiv (1890), Det danske hedeselskabs
huvudkontor (1868), katedralskola (1925),
stiftsamtmans-hus (1757), biskopsgård (omkr. 1730),
stiftsprostgård (senare medeltid), stiftelsen Viborgs
hospital (urspr. gråbrödrakloster), gammalt
rådhus (nu museum), sinnessjukhus och amtsjukhus.
På det gamla fästningsområdet vid kanten av
Nörre sö ligger anläggningen Borgevold och ö.
om Sönder sö den 1951 uppförda gymnastikhögsk.
V. var medeltidens andliga centrum i Danmark,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free