Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Veterinärmedicin - Veterinärmedicine doktor - Veterinärmedicinska anstalten - Veterinärorganisationer - Veterinärråd - Veterinärstyrelsen, Kungl. - Veterinärtjänst - Vetesläktet - Vetlanda (Hvetlanda)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
221
V eterinärmedicin—V etlanda
222
Veterinärmedicin, läran
om husdjurssjukdomarna,
dessas förebyggande
(husdjur shygien) och botande
(husd j ur ssj ukvår d).
Veterinärmedicine doktor,
se Veterinärhögskolan.
Veterinärmedicinska
anstalten, se Statens
veterinärmedicinska anstalt.
V eterinäror ganisationer.
Redan 1868 bildades
veterinärkårens fackliga
sammanslutning, Svenska
veterinär-läkaref öreningen, som 1950
ombildades till Sveriges
veterinärförbund. En annan
sammanslutning av
veterinärer och veterinärstuderande
är Veterinärmedicinska
föreningen. I landet arbeta
därtill ett stort antal lokala v.
— De fackliga
veterinärsammanslutningarna i de
nordiska länderna utge sedan 1949
en gemensam tidskr.,
Nordisk veterinärmedicin, som
för Sveriges del ersatte
Svensk veterinärtidskr. (grundad 1861) och
Skandinavisk veterinärtidskr. (1910;.
Veterinärråd, se Veterinärstyrelsen.
Veterinärstyrelsen, Kungl., högsta centrala
myndighet för veterinärväsendet i landet,
instiftades 1947- Tidigare hade veterinärärendena
handlagts i Medicinalstyrelsen på en särskild
veterinärbyrå. — V. skall bl. a. ha överinseendet över
allmänna hälsotillståndet och hälsovården av
husdjuren samt produktionen av och kvaliteten hos
animala födoämnen. Under V. lyda flertalet av
landets c:a 700 läns-, distrikts- o. a. veterinärer.
V. tilldelar examinerade veterinärer legitimation.
— V., som sorterar under Jordbruksdep., har som
chef en överdirektör och arbetar på 4 byråer,
en allmänbyrå, en hygienbyrå, en tuberkulosbyrå
samt en administrativ byrå. Cheferna för
allmänna, hygien- och tuberkulosbyråerna äro
legitimerade veterinärer och ha titeln
veterinärråd. — Till V:s förfogande står ett
vetenskapligt råd, som består av specialister på
skilda områden, som ha anknytning till
veterinärmedicinen och födoämneshygienen. Dessa utses
för en tid av 4 år åt gången och förordnas av
K. m:t. Vetenskapliga rådet skall därtill alltid
ha 1 repr. för humanmedicinen, utsedd av
Medicinalstyrelsen, 2 repr. för jordbruket och 1
jurist.
Veterinärtjänst, krig sv., se Underhållstjänst.
Vetesläktet, Triticum, ett till fam. Graminae,
underfam. Poaeoidae, gruppen Hordeae, hörande
släkte med vanl. flerblommiga småax och
äggfor-miga, flernerviga skärmfjäll. Ang. vetearter se
Vete. — Ett närstående, numera ur Triticum
utskilt släkte är Agropyrum, till vilket bl. a. höra
några i Sverige vildväxande arter. Viktigast av
För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk 2h 1955-
dessa är kvick- el. vitroten (A. repens),
som är ett av de vanligaste och svåraste s. k.
rotogräsen. Den sprider sig i åkrarna huvudsakl.
med tillhjälp av sina långa, snabbt tillväxande
och seglivade rotstockar.
Vetlanda (förr Hvetlanda). i) Stad i
mell. Småland, Jönköpings län, 37 km s. ö. om
Nässjö, i en kittelliknande utvidgning av Emåns
dal, n. ö. om sjön Grumlan, 180—190 m ö. h.;
16,to km2; inom stadsplan 3,05 km2; 8,560 inv.
(1955). — V. är en gammal vägknut, där vägar
från Sävsjö, Nässjö, Eksjö, Oskarshamn och
Kalmar stråla samman, och har som mötesplats
för östra härad gamla anor som marknads- och
tingsplats. Något ö. om stadens centrum ligger
det s. k. Torget vid den gamla marknadsplatsen,
där Eksjö borgare före 1884 höllo marknad 2ö/ö,
15/s och 28/io. Särsk. var handeln med kreatur
livlig, emedan trakten av ålder haft en betydande
kreatursuppfödning. Trots sin betydelse fick
orten i äldre tider aldrig några stadsrättigheter. V.
blev municipalsamhälle 1887 och fick sin första
stadsplan 1888. Stadsprivilegier erhöllos först
1909. Stadens landareal, som från början blott
var 2,72 km2, ökades 1946 till 14,83 och 1947 till
den nuv. — V. är övervägande villa- och
trädgårdsstad med sluten kvartersbebyggelse endast
kring torget, i vars närhet stadshus (färdigt
1942), stadshotell, affärer och banker ligga
samlade; torghandeln är än i dag betydande.
Gatorna planerades redan 1888 så breda, att de
motsvara den nutida trafikens behov. Av
1100-tals-kyrkan är blott de nedre delarna av tornet
bevarade, medan kyrkan f. ö. revs och ombygdes
1797—1800. 1904—05 ombyggdes kyrkan på nytt.
Samtidigt dekorerades den med freskomålningar
VETLANDA
1 Post
2 Skånska banken
3 Smålands ensk bank
4 Sparbanken
5 Stadshotellet
6 Stadshuset
7 Centralhotellet
8 Tingshus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
