- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
173-174

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vereinigte Glanzstoff Fabriken A.-G. - Werenskiold, 1. Erik - Werenskiold, 2. Dagfin - Werfel, Franz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

173

Vereinigte Glanzstoff Fabriken A.-G.—Werfel

174

Erik Werenskiold. T. v. Bondebegravning, 1885. Nasjonalgalleriet, Oslo. — T. h. Henrik Ibsen, 1895.
Nasjonalgalleriet, Oslo. Se även bild 15 å pl. vid Norsk konst.

Vereinigte Glanzstoff Fabriken A.-G.
[fär-åi’nikta gla’nts/tåf ... a’ktsiangazä’1/aft],
Wup-pertal, Tyskland, grundad 1899, driver fabriker
för tillverkning av rayon, rayonull, perlon m. m.
samt textilier av dessa.

Werenskiold [-/ål]. 1) Erik Theodor W.,
norsk målare (1855—1938). I den krets av
kampglada målare, som skapade den norska
80-talsna-turalismen — utom W. närmast Thaulow, Krohg
och Munthe —, var W. den yngste men dock mest
målmedvetne. W :s väg gick över München till
Paris, dit han anlände i jan. 1881. Där
tillgodogjorde han sig de franska friluftsmålarnas
upptäckter på färgens område. Redan före avresan
från München hade han påbörjat sin numera
som klassiskt norsk ansedda serie teckningar till
Asbj örnsens och Moes ”Norske folkeeventyr”.
Somrarna tillbragte han hemma, i
Kragerö-trak-ten, där han 1882 på Tåtö hämtade motivet till
sin i Paris fullbordade, tidstypiska genremålning
”Gjetere” (”Vallhjon”). Efter hemkomsten 1883
var W:s ledande tanke att ”nationalisera” det
norska måleriet, och detta skulle ske med
naturalismens hjälp. Hans båda tidiga mästerverk i
Nasjonalgalleriet, Oslo, ”Telemarksjenter” och
”Bon-debegravelse”, målades somrarna 1883 och 1885.
W. prövade sedan nyare måleriska tekniker med
färgsönderdelning, och i landskapet sökte han
ibland lyriska stämningar, men han var dock i
första hand tecknare och porträttör, som sådan
knappast överträffad av någon annan
skandinavisk konstnär. Bland hans många mästerliga
porträttmålningar har den förnämsta,
karakteristiskt nog, utförts som en stor färgteckning på
duk. Den framställer Henrik Ibsen, stående mot
en antydd, vintrig landskapsfond med händerna
på ryggen. Bland W:s illustrationer märkas
främst de redan omnämnda teckningarna till
folksagorna, men även hans i en mera summarisk,
trä-snittsstram teknik utförda Snorre-illustrationer
(1896—99) äro med rätta berömda, liksom hans

av övertygande miljö- och tidston burna
teckningar till Jonas Lies ”Familien på Gilje”
(färdiga 1903). W. var också framstående som
grafiker, t. ex. i den nationellt högstämda
litografien ”Henrik Wergeland på Veslebrunen” (1934)
— Litt: T. Svanfelt, ”E. W:s konst” (2:a uppl.
1947)-

2) Dagfin W., den föreg:s son, skulptör (f.
1892), har framför allt blivit uppmärksammad för
sina träreliefer, där han till en början nära anslöt
till gammalnorskt allmogesnideri men med tiden
utvecklats mot en mera allmäneuropeisk
primiti-vism, som främst framträder i hans
”Yggdra-silsvit” i arkadgångarna till Oslo rådhus.

Werfel, Franz, österrikisk författare (1890
—1945). W. föddes i Prag som son till en
välbärgad judisk fabrikör. Bestämd av den tidiga
tyska expressionismens
formella revolt, skrev
han dikter, där han
tolkade sin glädje över
tillvaron och sin
samhörighet med
människorna, bl. a. ”Der
Weltfreund” (1911).
W., som arbetat hos
förlaget Kurt Wolff,
Leipzig, deltog i 1 :a
världskriget i den
österrikiska hären och
bosatte sig 1917 i
Wien. Krigsupplevelserna
gjorde honom till
iv

rig pacifist och kritisk mot den
maktfullkomliga staten. Han utgav nu diktsaml. ”Der
Gerichtstag” (1919) och ”Beschwörungen” (1923),
romanerna ”Nicht der Mörder, der Ermordete ist
schuldig” (1920), ”Verdi, Roman der Oper” (1924;
sv. övers. 1946), ”Der Abituriententag” (1928; sv.
övers. ”Studentjubileet”, 1931) och ”Barbara oder
die Frömmigkeit” (1929) samt flera skådespel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free