- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
165-166

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wenström, Jonas - Ventil - Ventilation - Ventilator

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

165

V entil—V entilator

166

vars tjänst W. sedermera var anställd. En av
W:s främsta insatser i elektroteknikens
utveckling var hans i viss mån banbrytande teoretiska
undersökningar rörande trefassystemet.

Ventil (mlat. ventile, till ventiläre, lufta), i)
Maskinelement, avsett att avstänga el. reglera
vätskors el. gasers strömning, t. ex. genom
rörledningar.

En komplett v. består vanl. av ett v e n t i 1 h u s,
vari ett fast ventilsäte är anordnat, med vilket
samarbetar ett rörligt avstängningsorgan, som kan ha
formen av en ventilkägla, ventilkula el. dyl.
Tätningen mellan dessa båda organ kan åstadkommas
rent metalliskt, varvid det specifika trycket i
tätnings-ytan el. tätningslinjen i regel måste vara täml. högt,
el. medelst en eftergivande packning av t. ex. läder
(vanligt vid v. i vattenledningar).

V. kunna vara ”självstyrda” el. ”tvångsstyrda”. Vid
s j ä 1 v s t y r d a v. sker stängning el. öppning med
hjälp av det rörliga organets egen tyngd el. under
påverkan av mediets
strömning. Hit kunna hänföras
bottenventiler i
sug-ledningar till brunnar
o. s. v., b a c k v e n t i 1 e r
(fig. i) i matarledningen till
tryckbehållare (t. ex. vid
hydroforer), b 1 ad ven
ti-1 e r vid t. ex. vissa mindre
kompressorer, r ing ve
n-t i 1 e r vid bl. a. större
dylika, klaffventiler
vid t. ex. handpumpar av
svängkolvstyp samt r ö r-

brottsventiler, där avstängningsorganet i
regel utgöres av en kula, som normalt ger fri
kommunikation genom v. men som vid överstark
genomströmning ryckes med i rörelsen och härefter stannar mot
ett ventilsäte (användes bl. a. vid vattenståndsrör till
ångpannor). Ang. reduceringsventil se
Regulator, ang. säkerhetsventil se Ångpanna. —
Tvångsstyrda, d. v. s. utifrån reglerbara, v. äro
utrustade med en ofta packboxförsedd, rörlig (t. ex.
gängad och vridbar) ventilspindel. Till denna
grupp höra alla regleringsventiler (fig. 2)
och därmed likartade avstängningsventiler
(”stoppventiler”) i rörledningar, t. ex. tappventiler
(”tappkranar”) i vattenledningar, vidare
tallriks-ventiler vid
förbränningsmotorer, ävensom de enkla typer av
v., som benämnas kikkranar,
trottelventiler, spjäll
och luckor. Bland andra
ut-föringsformer för
avstängningsventiler än tallriks-, kikkran- och
spjälltyp märkas kil- och p 1 a
n-slidventilerna (”slussventiler”; fig. 3), vid vilka
avstängningsorganet i princip utgöres av
en skiva, som medelst en
ventilspindel kan förflyttas vinkelrätt
mot medieströmmen och som fullt
undandragen medger mediets
strömning utan ändring av vare sig
hastighet el. riktning
(”fulloppsven-til”), vilket är av betydelse vid
bl. a. vattenhuvudledningar, där
tryckfallen måste hållas så låga
som möjligt. En ventiltyp med
liknande egenskaper är Fe r r an t
i-ventilen. Rundslidven-t i 1 e n kan betecknas som en
kikkran med cylindrisk, axiellt rörlig
kik. Vid grövre ångledningar kan
trycket förorsaka obekvämt stora
kraftyttringar på ventilspindeln.
Den erforderliga manöverkraften
kan avsevärt reduceras medelst
D a e 1 e n-v e n t i 1 e n (fig. 4),
vars cylindriska huvud-”kägla”
inrymmer en direkt på spindeln
anordnad, mindre hjälpkägla, så att
vid dennas öppnande en
tryckutjämning sker mellan huvudkäglans

Fig. 2.

Fig- 3-

över- och undersida. —
Membranventiler kännetecknas av att det tätande organet
utgöres av ett utifrån påverkat
membran; dylika v. fordra
icke någon packbox. Eljest
förstår man vanl. med
pack-fa o x f r i a v. sådana typer,
som äro utrustade med
ventilkägla el. dyl. och vid vilka
rörelsen förmedlas av ett
tätande membran el. av en
me-tallbälg. Se även Elektriska
ventiler.

2) (Mus.) I orgeln finnas
dels fångventiler på
bälgens undersida för att
lämna tillträde till luft, då
översidan upplyftes, dels
spelventiler (se Or-

gel). På mässingsinstrumenten tjäna v. att
reglera lufttillförseln till hela el. blott en
del av röret; grundtonen och serien av
övertonerna förändras därigenom. Man skiljer
mellan tryckventil och pumpventil. Den
förra tryckes ned, den senare skjutes in i ett
smalt rör. — Ventilhorn,
ventiltrumpet, ventilbasun äro namn på resp. horn,
trumpet, basun med någon av dessa v.

Ventilation, luftväxling i lokaler för
bibehållande av ett för människan behagligt och för
vissa varor el. arbetsprocesser önskvärt
lufttillstånd.

För att luften skall vara behaglig, erfordras, att den
har lagom fuktighet och temp., riktig sammansättning
och i möjligaste mån är damm- och luktfri. Luften
förorenas genom människans utandningsprodukter, rök
etc. och måste därför renas el. utbytas. V. av en lokal
mätes vanl. genom antalet hela luftomsättningar per
timme, varvid följ, värden kunna anses normala:

bostadsrum 1—1 V2 ggr

bostadskök 5 ,,

bad- och duschrum 7 ,,

skolsalar 3—4 »

restauranger 4—8 ,,

Resultatet blir bäst, om korsdrag anordnas, med öppna
fönster på byggnadens vind- och läsida och öppna
dörrar däremellan, varvid en snabb, kraftig vädring ger
mindre värmeförluster än om luftombytet sker i
långsamt tempo och utsträckes över motsv. längre tid.
Enbart rummets egna fönster ge god vädring, om
fönsteröppningen går upp till taket el. i närheten därav. Den
friska, kalla luften strömmar in genom
fönsteröppningens nedre del, den varma rumsluften ut genom dess
övre del. Den naturliga v. i en byggnad, vilken beror
på att uppåtstigande, varm luft söker sig ut genom
springor och otätheter i övre delar, medan kall luft
tillströmmar genom otätheter i undre delar,
underlättas genom evakuerings- och friskluftkanaler. För
dyl. kanaler i hyreshus gälla detaljerade
bestämmelser. I moderna hyreshus anslutas ibland
evakuerings-kanalerna till en på vinden anordnad fläkt till
förbättring av draget (undertryckssystem). Härvid kan
antalet erforderliga ventilationskanaler reduceras i
betydande grad. För att erhålla dragfri tillströmning av
kall luft insättas i centraluppvärmda byggnader
ventiler med springformiga öppningar omedelbart under
fönstren ovanför där placerade värmeelement. Där
särskilt kraftig v. erfordras, t. ex. inom vissa
fabrikslokaler, användas fläktar för inblåsning av uppvärmd
friskluft (övertryckssystem) el. för både inblåsning och
utsugning (fullständig mekanisk v.). I sistn. fall kan
trycket i till varandra gränsande avd. inregleras på
olika sätt, vilket är av betydelse bl. a. vid restauranger,
där man strävar att hålla trycket i köks- och
ekonomi-avd. lägre än i övrigt, till förhindrande av att matos
sprider sig till serveringslokalerna.

Ventilätor, tekn., apparat, som vid vissa
ventilationsanläggningar användes för tillförsel av

Fig. 4.

Fig. i.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free