Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Venezuela - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
155
Venezuela
156
Utsikt över en del av Caråcas; i bakgrunden Cerro de Avila.
ning uteslötos indianerna, som leva i stammar i
urskogarna; deras antal beräknades 1951 till
105,120. Immigrationen, som tog fart efter 2:a
världskriget, har temporärt avstannat; 1953 tilläts
invandring av 9,700 européer för jordbrukets
behov. V. har användning för jordbrukare,
skogsmän och tekniker. Huvuddelen av V:s befolkning
är av blandras mellan indianer och spanjorer;
längs Karibiska havets kuster finns ett betydande
antal negrer och mulatter. Några rasproblem
existera lika litet i V. som i andra
sydamerikanska stater. Spanska är det officiella
språket. Omkr. 70% av invånarna äro bosatta i de
n. staterna, som upptaga endast 16% av V:s to-
Delstaternas areal och folkmängd 1950.
Delstater Areal i km2 [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} Inv. per km!
tala areal. De största
städerna äro Caråcas (487,903 inv.
1950; med förorter 695,095),
Maracaibo (232,488 inv.),
Barquisimeto (105,080 inv.),
Maracay (65,761 inv.),
Valencia (88,674 inv.) och San
Christobal (56,073 inv.).
Ekonomisk geografi. Efter
ägoslag uppskattas landarealens
fördelning till 1,5—2 °/o åker, 33 ’A
ängsmark och 41 •/« skogsmark.
*h av V:s invånare leva av
jordbruk, men produktionen av
livsmedel täcker icke landets behov.
Majs är viktigaste
spannmåls-växt, men på kustslättema odlas
även ris och uppe i Anderna
vete. Till husbehov odlas potatis,
maniok, bönor, bananer, bomull,
sockerrör och tobak, medan
kaffe och kakao ge exportöverskott.
På 18,000 sockerrörsplantager
producerades 1950 50,639 ton
socker (hälften av behovet). Kaffe
odlas på 62,673 plantager med en
sammanlagd areal av 2,200 km2.
Kakao av mycket hög kvalitet
odlas huvudsakl. i staterna
Tru-jillo och Mérida samt på
kustbergens sluttningar upp till 900
m ö. h. Skörden av kakaobönor
uppgår till 14,000—18,000 ton årl. Boskapsstocken
bestod 1050 av bl. a. 5,632,000 nötkreatur och 1,467,200
svin. Huvuddelen av nötkreaturen hållas på llanos’
betesmarker, där boskapsskötseln bedrives extensivt med
hjälp av beridna herdar (Jlaneros’), som mest äro
halvblod (mestiser). Staden San Fernando vid Rio Apure
är centrum i ett viktigt boskapsuppfödande distrikt.
Skogsbruket är föga utvecklat och bedrives mest i form
av timmeravverkning och insamling av
urskogsprodukter, ss. kautschuk, balatagummi, garvämne m. m.
Bergsbruket har av ålder varit betydelsefullt i V.,
men guldproduktionen, som förr var väsentligast, har
gått tillbaka. De viktigaste guldgruvorna ligga i
området s. ö. om Ciudad Bolivar. Guldproduktionen
utgjorde 1951 90 kg (1949 1,909 och 1932 2,594 kg). Även
diamanter finnas. Stenkol, ehuru av låg kvalitet,
brytas i staterna Guårico, Tåchira och Falcön.
Fosfatav-lagringar med 64—82 % trikalciumfosfat ha upptäckts i
Falcön. Saltgruvor drivas i statlig regi. Andra mineral,
som utvinnas, äro tenn, magnesium, asbest och
glim-mer. Under de senaste åren ha stora
järnmalmstillgång-ar upptäckts i n. delen av staten Bolivar, där United
States Steel Corp. c:a 80 km s. om Ciudad Bolivar har
inmutat ett berg, Cerro Bolivar, som beräknas
innehålla c:a 500 mill. ton malm med 58,5’/» järnhalt.
Malmkroppens längd är 6,5 km. ö. om Ciudad Bolivar
exploaterar Bethlehem Steel Co. en annan fyndighet vid
El Pao om c:a 60 mill. ton med i medeltal 63 •/«
järnhalt, varifrån malm började exporteras till U.S.A.
1951. Sedan järnväg byggts mellan El Pao och den nya
hamnen Palua vid Rio Orinoco, gick malmexporten
(95 2 upp till 2 mill. ton. Längre mot n. ö. ligga La
Grulla och Placoa med andra stora
järnmalmsfyndig-heter. 1950 uppskattades V:s sannolika
järnmalmstill-gångar med minst 51 % järnhalt till 490 mill. ton
(omräknade till järninnehåll).
Av största ekonomiska betydelse för V. äro emellertid
dess stora petroleumfyndigheter, som
1952 uppskattades till 1,400 mill. ton, motsv. 9,33 ’/« av
hela världens petroleumreserver. (Se Petroleum, sp.
159—160). V. kommer på 2:a plats i
världsproduktio-nen och producerade 97,400 ton 1954. Det är den största
leverantören till världsmarknaden. Dess export är
betydligt större än Västeuropas behov. Ett säreget
förhållande är, att V:s råolja innehåller vanadin. Det
viktigaste oljeproducerande området ligger på
kustslätten n. ö. om Maracaibosjön och omfattar 77,000 km2,
varav f. n. 66 •/« utnyttjas. Dessutom finnas
naturgas-och oljefält i staterna Guårico, Anzoåtegui och
Mona-gas i ö. V. Intet inhemskt kapital är investerat i
oljeproduktionen, utan utländska oljebolag äga alla
koncessionerna. — Förutom oljeindustrien, som 1950
sysselsatte 47,000 arb., har V. få egna industrier. De
Anzoåtegui ................ 43,300 238,082 5,5
Apure ..................... 76,500 84,806 1,1
Aragua..................... 5,600 192,555 34,«
Barinas ................ 35,200 80,503 2,3
Bolivar...................238,000 122,114 o,s
Carabobo .................. 4,650 243,159 52,3
Cojedes .................. 14,800 52,022 3,5
Falcön ................... 24,800 258,157 10,4
Guårico .................. 66,400 163,505 2,5
Lara ..................... 19,800 370,030 18,r
Mérida —................. 11,300 209,811 18,«
Miranda .................. 7,950 277,761 34,1
Monagas .................. 28,900 175,502 6,1
Nueva Esparta ............. 1,150 76,035 66,1
Portuguesa ............... 15,200 120,984 8,0
Sucre ................. 11,800 333,296 28,3
Tåchira .................. 11,100 307,583 27,7
Trujillo .................. 7,400 284,583 38,5
Yaraquy .................. 7,100 132,790 18,7
Zulia .................... 63,100 523,568 8,3
Territoriet Amazonas .....175,750 6,945 o,«4
,, Delta Amacuro 40,200 30,957 0,3
Förbundsdistriktet ........ 1,930 700,149 362,3
Federal Dependencias ........ 120 779 6,s
Hela Venezuela ...........912,050 4,985,716 5,3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
