Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weimar - Weimarck, Henning - Weinberger, Jaromir - Weingarten - Weingartner, Felix von - Veinge - Weinheber, Josef - Wininger, Otto - Wein, Weib und Gesang - Weissenburg - Weissenfels - Weissmüller, Johnny - Veit den helige - Weizmann, Chajim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
127
Weimarck—Weizmann
128
dets nya konstitution av riksförsamlingen 1919
antogs. Äldst bland stadens saml. är
Landes-bibliothek med över 400,000 bd och 8,000 kartor.
Det 1896 upprättade Goethe- och Schiller-arkivet
är också särdeles rikhaltigt. Från senare
årtionden må nämnas det förhistoriska museet, det i
slottet inrymda, åt Liszt ägnade museet, Max
Reger-arkivet, Nietzsche-arkivet samt det 1932
färdiga konsertpalatset. Konstakad. i W. har
sina anor från den 1779 grundade
teckningssko-lan. W. var 1547—64 och 1572—1918 residens
för grenen Sachsen-Weimar av huset Wettin
och 1920—45 huvudstad i landet Thüringen. I
W. sammanträdde 6/ä—21/s 1919 den tyska
nationalförsamlingen, som 22/e 1919 beslöt att
underteckna Versaillesfreden och som n/s s. å. gav
Tyskland den s. k. Weimarförfattningen. Under
2:a världskriget intogs W. av amerikanska
trupper 12A 1945 men underställdes senare den ryska
ockupationszonen.
Weimarck, August Henning, botanist (f.
1903 22/s), fil. dr och doc. i Lund 1935; 1 :e
museiintendent vid botaniska museet där 1947,
prefekt för botaniska trädgården, Göteborg, 1949,
prof. i Lund s. å. I ett flertal arbeten har han
behandlat Kaplandets flora. Av hans arbeten över
nordisk flora märkas indelning av ekarna efter
nya principer, utredning av Primus-former på
grundval av bl. a. kromosomtal och
klyvöpp-ningsstorlek samt undersökningar över Torne
lappmarks fjällmossor med bl. a. anknytning till
frågan om växtarters bicentricitet i Skanderna.
Weinberger [våi’nbärgär], J a r o m i r,
tjeckisk tonsättare (f. 1896), verksam i Prag samt
i U.S.A. (bosatt där sedan 1939), har vunnit stor
framgång med sin folkliga opera ”Svanda dudäk”
(”Schwanda säckpipsblåsaren”, 1929; Göteborg
1931). W. har dessutom komponerat en pantomim,
orkesterverk, pianosonater, operor och operetter.
Till hans senaste verk höra operan ”Wallenstein”
(1937) samt ”Abraham Lincoln symphony”
(i94o).
Weingarten [vai’n-], stad i
Baden—Württem-berg i Tyskland, 20 km n. ö. om Friedrichshafen;
c:a 12,000 inv. Det i början av 900-talet gr.
bene-diktinklostrets kyrka ombyggdes helt 1715—24
efter planer av F. Beer och är en av Tysklands
förnämsta barockbyggnader.
Weingartner [väi’n-], Felix von,
österrikisk dirigent, tonsättare och skriftställare (1863
—1942). Han var 1891—98 kapellmästare vid
Berlins hovopera, dirigerade de berömda
Kaim-konserterna i München, var 1908—11 chef för
hovoperan i Wien, 1919—24 dir. för Volksoper
där, till 1927 ledare för Filharmoniska
konserterna i samma stad, 1927—35 konsertdirigent och
konservatoriedir. i Basel, 1935—36 åter
operaledare i Wien. W. var en teknisk virtuos och en
omsorgsfull orkesterdirigent.
Veinge, sn i Hallands län, omfattar den
nordligaste och mest höglänta delen av Höks hd och
sträcker sig från kustslätten till Smålandsgränsen;
19645 km2, 2,374 inv. (1955). 4,662 har åker.
Stationssamhället Veinge har 465 inv. (1951).
Romansk absidkyrka (1100-talet), senare
till
byggd. Ingår i V. och T j är by pastorat i
Göteborgs stift, Laholms kontrakt. Utgör tills. m.
Tjärby storkommunen Veinge; 213,94 km2,
3,459 inv. (1955); Hallands s. domsaga.
Weinheber [våFnhébar], Josef, österrikisk
författare (1892—1945). W., som hade haft en
svår uppväxttid, gav i sin diktning uttryck åt
ett starkt splittrat väsen. Han slog på allvar
igenom som diktare med saml. ”Adel und
Unter-gang” (1934) och befäste sin ställning som
Österrikes förnämste lyriker under mellankrigstiden
med flera diktsaml., bl. a. ”Zwischen Göttem und
Dämonen” (1938). ”Wien wörtlich” (1935), W:s
populäraste verk, utgör en dialektfärgad diktning
kring hans födelsestad. Vid ryska arméns
framträngande mot Wien i april 1945 begick W.
självmord.
Weininger [vai’-], Otto, österrikisk filosof
(1880—1903), av judisk börd, död genom
självmord. W:s huvudarbete, ”Geschlecht und
Cha-rakter” (1903), som väckte stort uppseende,
utvecklar en ytterligt bisarr men i vissa
hänseenden intressant sexualfilosofi. Det patologiska
draget hos W., skönjbart redan i detta arbete,
framträder än starkare i ”Über die letzen Dinge”
(1904)-
Wein, Weib und Gesang [våi’n, vai’p ont
gazahj], ty., uttryck i ett verspar:
”Wer nicht liebt Wein, Weib und Gesang
Der bleibt ein Narr sein Leben lang”
(Den, som ej älskar vinet, kvinnan och sången,
förblir en narr hela sitt liv), som utan grund
tillskrivits Martin Luther. Det är känt först
från 1775, då det trycktes av M. Claudius.
Weissenburg [våi’sanbork], stad i Bayern i
Tyskland, vid v. sluttningen av Frankiska Jura
(422 m ö. h.) och vid järnvägslinjen Augsburg
—Nürnberg; c:a 14,000 inv. W. är en pittoresk
gammal stad med en särsk. längs s. sidan väl
bevarad stadsmur med 31 torn. Kurort.
Weissenfels [väi’s-], stad i Sachsen i
Tyskland, vid Saale, 25 km s. v. om Leipzig; c:a
93,000 inv. I det gamla Geleitshaus, byggt 1552,
finnas flera intressanta Gustav II Adolf s-minnen.
Här balsamerades konungens kropp. Till minne
av denna händelse restes i W. 6/ii 1932 en
minnessten.
Weissmüller [vai’s-], Johnny, amerikansk
filmskådespelare (f. 1904). W. gjorde sig känd
som framstående simmare. Det var enbart hans
simskicklighet och praktfulla fysik, som gjorde,
att han 1932 kom till Hollywood. Som Tarzan
nådde han under sjutton år en enastående
popularitet. 1949 iklädde han sig en ny figur,
Djungel-Jim.
Veit den helige [fait-], se Vitus.
Weizmann [väi’ts-], Chaj i m, engelsk-judisk
kemist, sionistledare, Israels president (1874—
1952), född i Vitryssland, studerade vid univ.
i Pinsk, Berlin och Freiburg, doc. i kemi i
Genève, senare i biokemi i Manchester. Ivrig
sionist, motsatte sig W. 1903 energiskt
Uganda-proj ektet (se Sionismen) och framlade s. å.
förslag om ett judiskt univ. i Palestina, vartill
han 1918 fick lägga grundstenen (invigt 1925).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
