- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
77-78

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenledning - Vattenledningsskadeförsäkring - Vattenlinje - Vattenlinjepansar, gördelpansar (pansargördel) - Vattenloppor - Vattenlås - Vattenlöpare, braxenmyggor, skräddare, vattenmätare - Wattenmeer - Vattenmelon, arbus - Vattenminskning, vattuminskning - Vattenmossa el. källmossa - Vattenmullvad - Vattenmyskdjur - Vattenmål - Vattenmängdsmätning - Vattenmärke - Vattenmätare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

77

Vattenledningsskadeförsäkring—Vattenmätare

78

v.-anläggningar började utföras i Sverige. Se
Vattenverk.

Vattenledningsskadeförsäkring avser att
skydda den försäkrade mot ekonomisk förlust
genom oberäknad utströmning av vatten från
ledningssystem. V. ingår i regel i s. k. kombinerad
försäkring på fastigheter (brand-, ansvarighets-,
glas- och vattenledningsskade- etc. försäkring).

Vattenlinje, skpsb., skärningen mellan en
far-tygskropp och plan, parallella med vattenytan.
Bland olika v. märkas särskilt konstruktions-,
last- och lossvattenlinjen.

Vattenlinjepansar, gördelpansar
(pansar g ö r d e 1), ett på pansarfartyg och kryssare
förekommande vertikalt pansar. V. är i regel
placerat utanpå fartygssidan (på nyaste
konstruktioner ibland indraget från sidan) samt sträcker
sig från c:a 2 m under till c:a i V2 m över
vattenlinjen. V. karakteriseras av att den i ändarna
avslutas av pansarskott. V:s tjocklek varierar
mellan 20 och 450 mm.

Vattenloppor, Clado’cera, till bladfotingarnas
ordn. hörande, artrik kräftdj ursgrupp,
omfattande huvudsakl. i sötvatten levande, små
genomskinliga former med väl utbildat, oledat skal. V.
förflytta sig med hoppande rörelser, simmande
med det stora andra antennparet. Hit hör det
mångformiga släktet Daphnia (Daphne), vars
arter under större delen av året raskt
fortplanta sig partenogenetiskt, varvid endast honor
uppkomma. På hösten uppstå även hannar, som
befrukta ägg, vilka i form av små paket
(ephip-pium), omgivna av en flytapparat, övervintra för
att på våren ge upphov till nya partenogenetiska
generationer. V. spela en
viktig roll i sötvattnens
plankton (se bilder å pl.
vid d. o.).

Vattenlås, anordning,
varigenom en vattenspärr
erhålles i en rörledning.
Brukas särskilt vid
ledningar, från vilka illaluktande

gaser kunna tränga ut. Det vanligaste v. är
S-vattenlåset enl. fig. Luften i röret B, som är
anslutet till avloppssystemet, är avspärrad från
luften i A genom i v:s botten stående vatten. Till
förhindrande av att v. suges tomt anordnas vid
S el. annan punkt på avloppssidan ett
ventilations-rör, som ledes ut genom byggnadens tak. V. av
”pung”-typ utföras ofta av gummi, så att de vid
igensättning kunna
provisoriskt rensas endast genom
att man med handen
klämmer ihop dem. — V.
användas även i st. f.
säkerhetsventil vid vissa
gasledningar.

Vattenlöpare, b r a x e
n-myggor, skräddare, vattenmätare,
HydromeHridae, en till
skinnbaggarnas avd.
Gym-nocerata hörande fam., vars
arter leva som rovdjur på

Vattenlöpare
(skräddare).

vattenytan. De flesta äro sötvattensformer, som
leva i stillastående (Gerris} el. svagt rinnande
vatten (Mesauelia), men ett släkte,
havslö-p a r n a (Halobates), lever på havsytan. V. äro
smala, långsträckta med långa ben.

Wa’ttenmeer [-mèr] (ty.), se Watten.

Vattenmelon, a r b ü s, Citrudlus vulgäris, en
ettårig gurkväxt med tre—femflikiga blad och
mycket stora, oftast klotrunda, saftrika frukter.
Den
härstammar från
Sydafrika och odlas
sedan urminnes
tid i Gamla
världens
varmare länder (t. ex.
i
Medelhavsländerna), numera
även i stor
skala i Nya
världen. Fruktköttet har ringa
näringsvärde.

Mest
uppskattade äro sorter
med rött
fruktkött. Jfr
Citrul-lus.

Vattenminskning, v a t
tumi n s k n i n g,
se Celsius, A.,
och Nivåförändringar.

Vattenmossa el. k ä 11 m 0 s s a, Fontinälis
an-tipyrética, en till bladmossorna hörande, i
Sverige vanlig mossa, som växer på stenar i
källor och rinnande vatten. Den är grov, blir flera
dm lång samt har sina kölade, hopvikna blad
tydligt ställda i tre rader.

Vattenmullvad, dets. som desmanråtta.

Vattenmyskdjur, zool., se Dvärgmyskdjur.

Vattenmål, jur., kallas mål och ärenden, som
enl. Vattenlagen skola handläggas vid
vattendomstol.

Vattenmängdsmätning, oegentlig beteckning
för vattenföringsmätning (se d. o.).

Vattenmärke, se Vattenstånd och Papper, sp.
820.

Vattenmätare. 1) (Tekn.) V. i
vattenledning, apparat för kontinuerlig uppmätning av
förbrukad vattenmängd. V. byggas dels enl.
de-placementprincipen, dels av dynamisk typ. Vid
deplacement-v. sker mätningen på så sätt, att
det
genomströmmande vattnet
tvångsdriver en
tillnärmelsevis tätande motorisk del
(vanl. av
hårdgummi), vars
rörelse överföres till
ett med visare el.
sifferhjul försett
mätverk.
Dynamiska v. arbeta med

Vattenmeloner.

Den motoriska delen till en
ovalh j ul smätare.

S-vattenlås.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free