Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vaterbord - Waterbury - Waterford - Waterloo (Belgien) - Waterloo (Iowa) - Waterproof - Watford - Vatikanen - Vatikanpalatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
W aterbury—V atikanen
62
byggnadstimmer på träfartyg, som anbringas i
övre vinkeln mellan fartygssidan och
däcksbalkar-na, V., som i regel utföres av ek, tjänar som
långskeppsförstärkning och för fasthållande av
däcksbalkarna. På järnfartyg består v. av
järnplåtar, s.k. vaterbords- el.
däcksstring-e r p 1 å t a r.
Waterbury [<oå’t9b(a)ri], industristad i
Connecticut, U.S.A., n. n. v. om New Haven, vid
Naugatuck River; c:a 107,000 inv. Stor
mässings-industri; tillv. av ur, instrument och kemikalier.
Waterford [coå^afad], ir. Port Låirge. 1)
Grevskap i prov. Munster, Irländska republiken,
vid sydkusten; 1,833 km2; c:a 75,000 inv. W. är
övervägande bergigt, Knockmealdown i v. når
795 m ö. h. Betydande boskapsskötsel.
2) Huvudstad och county borough i W.i), vid
Sur, strax ovan mynningen i Waterford
Harbour; c:a 29,000 inv. W. var till 1171 ett
av danskarnas säkraste fästen på ön och har
många gamla, märkliga byggnader, bl. a. ett
försvar storn från 1 ooo-talet och rester av den
medeltida stadsmuren. S. ö. Irlands viktigaste hamn.
Waterloo [flamskt utt. vä’tarlå, fr. vatärlå’,
eng. (oåtalö’], ort i Belgien, 15 km s. s. ö. om
Bryssel. 18 juni 1815 utkämpades vid W. och de
s. därom belägna byarna Mont-Saint-Jean och La
Belle-Alliance det slag, som medförde Napoleons
nederlag efter de ”hundra dagarnas” välde.
Napoleon angrep med ung. 125,000 man de engelska
och preussiska stridskrafter under Wellington och
Blücher om ung. 210,000 man, som stodo i
Belgien. Efter att ha besegrat och tillbakakastat
preussarna vid Ligny anföll Napoleon med 70,000
man engelsmännen, som med över 60,000 man
fattat posto på höjden vid Mont-Saint-Jean. En
fransk styrka under Grouchy, som skulle hindra
preussarna att komma till undsättning,
misslyckades häruti. Trots upprepade attacker av franskt
infanteri och kavalleri höllo engelsmännen dock
sina ställningar. Napoleons överlägsenhet i
artilleri förmådde ej avgöra slaget till hans fördel.
Preussarnas uppträdande med 60,000 man i
fransmännens högra flank fullbordade dessas nederlag,
varefter preussarna energiskt förföljde de
slagna. Fransmännens förluster voro visserligen ej
betydande, men Napoleon var dock definitivt
slagen trots gardets tapperhet. — Litt.: O. v.
Lettow-Vorbeck, ”Napoleons Untergang 1815” (2 bd,
1904—06).
Waterloo [coåtalö’], stad i lowa, U.S.A., vid
en biflod till Mississippi; c:a 65,000 inv.
Handels-centrum för en rik jordbruksbygd.
Waterproof [æä’tapröf], eng., vattentät, d. v.
s. ogenomtränglig för vatten och fuktighet; ett
starkt och fast kyprat ylletyg, som urspr.
tillverkades i England; även dets. som regnkappa
el. regnrock.
Watford [coå’tfod], stad i Hertfordshire,
England, vid Thames’ biflod Colne, 25 km n. v. om
Londons city; c:a 75,000 inv. Järnvägsknut, stora
bryggerier, kvarnar och järnindustri.
Vatikanen (it. il Vaticano, efter lat. Möns [el.
collis] Vaticänus, en av det gamla Roms kullar
på h. stranden av Tibern), vardaglig benämning
på Vatikanpalatset; ordet nyttjas dock även om
Vatikanstaden (Vatikanstaten) och Heliga stolen.
Vatikanpalatset (it. Palazzo Vaticano), påvens
residens i Rom, är beläget omedelbart n. om
Pe-terskyrkan, med vars förhall det kommunicerar
genom en särskild, blott vid påvliga processioner
använd ingång. V. upptar en yta av 55,000 m2
och har 20 gårdar och över 1,000 rum. V:s
ursprung är en av påven Nicolaus III omkr. 1280
uppförd borg. Vid Gregorius XI :s återkomst från
Avignon 1377 fick den ersätta det 1308 nedbrunna
Lateranpalatset som påvligt residens, och under
1400-talets senare och 1500-talets förra hälft
förvandlades medeltidsborgen till ett renässanspalats.
Förändringarna påbörjades av Nicolaus V, från
vars tid bl. a. återstår ett kapell med Fra
Ange-licos fresker från omkr. 1450. Även A p p a r t
a-mento Borgia och stanzerna återgå till
denna tid, ehuru utsmyckningen är något yngre.
En andra ombyggnadsetapp följde med Sixtus
IV, vilken 1473—81 uppförde Sixtinska
kapellet, vars väggar omedelbart smyckades med
fresker av olika konstnärer. 1486—92 lät
Inno-centius VIII vid V:s n. mur uppföra ett lustslott,
Belvedere, och 1492—94 smyckades
Apparta-mento Borgia med fresker av Pinturiccio. Med
Julius II nådde så högrenässansen V., och en
konstskapande verksamhet utan motstycke
inleddes. Bramante förband nu palatsets s. del med
Belvedere i n. genom en 300 m lång, rikt
terrasserad, planterad och skulpturprydd gårdsanläggning,
vilken omgavs med arkadprydda byggnader samt
åt Belvedere-hållet avslutades med en praktfasad,
vars mittparti upptogs av en jättenisch, även den
äldre, fyrsidigt slutna Cortile di S. Damaso
försågs samtidigt med öppna loggior. I stanzerna
VATIKANEN
Skala 1:8 000
1 Museo Pia-Clemenfino
2 „ Chiaramonfi
*3 Braccio nuovo
4 Biblioteca
5 Appartamento Borgia
-’6 Cappella Sistina
r 7 Scala Regia «] I ||||||||||
„B „ Pia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
