Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasilevskij, Alexander Michailovitj - Vasilij (ryska furstar) - Vasklot - Vaskmalmsförekomster - Vaskning - Vaskulär - Wasmann, Friedrich - Vasmer, Max - Vasmåleri - Vasomotoriska nerver - Vasomotoriska rubbningar - Vasopressin - Vass, bladvass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
57
Vasilij—Vass
58
1950 medl. av högsta sovjet samt i mars 1953 åter
st. f. krigsminister.
Vasilij [vasji’ljij], ryska furstar. — 1) V.
Dimitrijevitj, storfurste av Moskva (reg.
1389—1425), son till Dimitrij Donskoj, svärson
till Vytautas av Litauen. V. utbredde Moskvas
välde i Volgalandet. — 2) V. Vasiljevitj
(reg. 1425—62), son till V.i). — 3) V.
Ivano-vitj (reg. 1505—33), sonson till V.2). Om V.2)
—3) se Ryssland, sp. 449 och 450. — 4) V. S j u
j-s k i j (reg. 1606—10) tillhörde en gren av
Ru-rikska huset, som fordom regerat i Suzdal, var en
av ledarna för oppositionen mot den förste falske
Dimitrij och utropades efter dennes fall till tsar.
Som regent under den stora oredans tid var han
vanmäktig, slöt 1609 på hårda villkor förbund
med Karl IX av Sverige men avsattes 1610 och
dog 1612 som polsk fånge.
Vasklot, uthamn till Vasa i Finland.
Vaskmalmsförekomster, i form av sand och
grus i sjö- el. flodbäddar förekommande
malm-el. metallhaltiga avlagringar, bildade genom
avsättning av borttransporterat samt därvid i viss
mån anrikat, vittrat och eroderat material. De
viktigaste v. äro sådana, som föra guld, platina
och tennmalm.
Vaskning, utvinning av metall el. malm ur lösa
jordarter genom slamning. Uttrycket användes nu
främst om utvinning av ädla metaller men
begagnades tidigare även om anrikning av oädla
metallers malm genom spolning med vatten.
Vaskulär, med., som har avseende på
blodkärlen.
Wa’smann, Friedrich, tysk målare (1805
—86). W. målade porträtt, karaktärsfigurer,
interiörer och landskap i en sakligt och noggrant
redogörande verklighetsstil. W. förebådar som
figurmålare Leibl, som landskapsmålare
friluftsmå-leriet.
Vasmer [fa’sm3r], Max, rysk-tysk slavist (f.
1886), prof. vid ryska univ. från 1916, prof. i
Leipzig 1921, i Berlin 1925—48 och åter sedan
1949; under mellantiden prof. i slaviska språk vid
Stockholms högsk. V. är en av samtidens ledande
slavister. Hans första stora insats var
”Grekiskslaviska studier” (3 bd, 1906—09; på ry.). Bland
senare arbeten märkas ”Beiträge zur historischen
Völkerkunde Östeuropas” (1932—34), ”Die
Slaven in Griechenland” (1941), ”Die alten
Bevöl-kerungsverhältnisse Russlands” (s. å.), ”Die
grie-chischen Lehnwörter im Serbokroatischen” (1944)
och ”Russisches etymologisches Wörterbuch”
(1950 ff.).
Vasmåleri, se Vas.
Vasomotöriska nerver, nerver, gående till
blodkärlens glatta muskulatur, som på från
nerverna erhållna impulser dels kontraherar kärlen
(vasokonstriktoriska nerver), dels
utvidgar dem (vasodilatoriska nerver).
De kärlkontraherande nerverna tillhöra i allm. det
sympatiska, de kärldilaterande det parasympatiska
nervsystemet; undantag härifrån finnas, t. ex. i
hjärtat. Samtliga kärl i organismen (särsk.
artärerna, i mindre grad även venerna) äro
utrus
tade med v., men i vissa organ synes deras
inverkan på kärlkalibern vara mindre markerad än i
andra, t. ex. särsk. i hjärnans kärl, i mindre grad
även i hjärtats och njurarnas. Inom centrala
nervsystemet äro v. representerade särsk. i ett
centrum inom förlängda märgen, vidare i
mellan-hjäman och även högre upp i hjärnbarken. ■—
Se Vasomotoriska rubbningar.
Vasomotöriska rubbningar, med., tillstånd,
betingade av en abnorm funktion hos de
vasomotoriska nerverna, resp. kärlmuskulaturen. En allmän
vasomotorisk förlamning, karakteriserad framför
allt av ett lågt el. snabbt sjunkande blodtryck,
föreligger både vid chocktillstånd efter svåra
yttre skadegörelser och i anslutning till sjukdom,
bl. a. vid infektionssjukdomarna och vid många
förgiftningar. Ett vasomotoriskt retningstillstånd
med abnorm sammandragning av kärlen
föreligger vid fall av för högt blodtryck; undantagsvis
kan blodtrycksförhöjningen uppträda anfallsvis,
s. k. paroxysmal blodtrycksförhöj ning. Huvudets
kärl synas sålunda vara säte för en dylik
anfallsvis uppträdande kärlkontraktion i samband med
migränanfall; anfallen av krampryckningar vid
uremi och eklampsi äro närmast att hänföra till
ett sammandragningstillstånd hos hjärnkärlen.
Vissa fall av s. k. hj ärtkramp, angina pectoris,
torde bero på spastisk sammandragning av
hjärtats kransartärer. Inom extremitetema föreligga
flera sjukdomar, beroende på abnorm
kärlkontraktion, t. ex. vid Raynauds sjukdom och stundom
vid mjöldrygeförgiftning. Inom de invärtes
organen mera tillgängliga för medikamentell
behandling, synas v. i extremitetema i viss
utsträckning åtkomliga för kirurgisk terapi
(avlägsnande av ett stycke av den sympatiska
gränssträngen). En allmän labilitet i det vasomotoriska
systemet föreligger hos många personer i
uppväxtåren.
Vasopressin, med., se Pitressin.
Vass, b 1 a d v a s s, Phragmites commünis, ett
ända till 4 m högt, bladrikt gräs (det största i
svenska floran) med flerblommiga, borstlösa
småax i stor, yvig
vippa. Bladen äro 2—3
cm breda, blågröna,
vippan är före
blomningen brunviolett
men blir sedan
silver-glänsande. V. växer
i nästan hela Sverige
i grunda sjöar, diken
o. dyl. och förökar
sig starkt medelst
sina långa,
underjordiska utlöpare.
Skördad som späd,
lämnar den brukbart
foder åt kreaturen. De
torkade grova
stråna, v a s s r ö r,
användas som
taktäck-ningsmaterial, till
mattor för
driv-bänksfönster m. m.
Blommande bladvass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
