Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasari, Giorgio - Wasa spisbrödsfabrik, ab. - Vasastil - Wasastjerna, ätt - Wasastjerna, Jarl Axel - Vasateatern - Vasatecknet - Vasaätten - Vasaätten, 1. Kristiern Nilsson Vase - Vasaätten, 2. Karl Kristiernsson - Vasaätten, 3. Nils Kristiernsson - Vasaätten, 4. Johan Kristiernsson - Vasaätten, 5. Kettil Karlsson - Vasaätten, 6. Erik Karlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
övers., förkortad, ”Berömda renässanskonstnärers
liv”, 2 dlr, 1926, 1930). — Litt.: J. Schlosser, ”Die
Kunstliteratur” (1924).
Wasa spisbrödsfabrik, ab., Filipstad, grundat
1904 under namnet Filipstads bageri ab., nuv.
namn 1934, tillverkar spis- och knäckebröd bl. a.
i Filipstad, där bolaget för ändamålet också
driver kvarnrörelse. Antal anställda inom koncernen
c:a 870; aktiekapital 3 mkr. W. är dotterbolag
till Skellefteå spisbrödsfabrik, som 1952 upphörde
att bedriva egen fabriksrörelse. Till koncernen
äro anslutna ab. Skånska spisbrödsfabriken,
Nordstjernans knäckebröds-ab., Oskarshamns
knäckebröds-ab. och ab. Härnö-Hoting.
Vasastil, konsthist., byggnadsstilen i Sverige
under Vasakonungarna, alltså svensk renässans
(se Kalmar slott och Gripsholm).
Wasastjerna, adlig ätt, jämte ätten Tigerstedt
(se d. o.) härstammande från släkten Falander.
Kommerserådet i Vasa Abraham Falander
(1746—1815) adlades W. 1808, och ätten
immatrikulerades 1818 på riddarhuset i Finland, där dess
flesta medl. varit bosatta.
Jarl Axel W., fysiker (f. 1896), prof. i
tillämpad fysik 1925—46 vid Helsingfors univ.,
verkst. dir. vid ab. De förenade yllefabrikerna
sedan 1948; Finlands minister i Stockholm
1940—43. W:s vetenskapliga arbeten sträcka sig över
vitt skilda områden av fysiken, termokemi och
termoelektricitet, lösningars optiska egenskaper,
ljusets absorption i vissa slag av kristaller,
dispersionsteori m. m. Särsk. bör nämnas en
undersökning av röntgenstrålningens natur (1930), som
ger belägg för att strålningens emission och
absorption ske kvantummässigt. På senare tid har
W. förnämligast behandlat problem inom den
teoretiska fysiken, ss. en vågmekanisk teori för
refraktionen och en formel för beräkning av
atom- och jonradier, gitterpotentialer och
joniseringspotentialer hos ädelgaslika atomer.
Vasateatern, se Stockholm, sp. 88.
Vasatecknet, se Orden, sp. 544.
Vasaätten, så kallad efter vapenbilden, en vase,
fr. o. m. Gustav Eriksson (konung
Gustav I; se Gustav, Sverige, konungar 1) svensk
konungaätt, kom under medeltiden jämförelsevis
sent till inflytande. Dess förste kände medl. var
Nils Kettilsson, häradshövding i Frötuna,
nämnd 1355. — Litt.: H. Gillingstam, ”Ätterna
Oxenstierna och Vasa under medeltiden” (1952).
1) Kristiern (Krister) Nilsson Vase
(d. 1442), son till Nils Kettilsson, nämnes f. ggn
i källorna 1396, då han som riddare var bland
utfärdarna av Nyköpings recess. Några år senare
uppträder han som häradshövding i Seminghundra
hd. Han synes också ha haft sina godsbesittningar
koncentrerade till Uppland. Sätesgården torde ha
varit Björnö i Frötuna sn. Någon mera betydande
politisk roll har herr Kristiern knappast spelat
under drottning Margaretas tid. Han kan icke
visas ha varit riksråd förrän 1413, då han
uppträder i denna egenskap under det besök, som
Erik av Pommern gjorde i Sverige efter
Margaretas död. 1417 efterträdde Kristiern Nilsson
svågern Tord Röriksson Bonde som hövitsman på
Viborgs slott. Han kom att inneha slottet till sin
död. Som hövitsman på Viborg kom han mitt upp
i förvecklingarna mellan hanseater, ryssar och
revalsborgare. Under dessa förvecklingar
strävade han målmedvetet efter att göra Viborg till
stapelstad för handeln på Ryssland, en politik, som
klart pekar framåt mot de svenska strävandena
under hans sonsons son Gustav Vasa. Hans
politik i detta avseende förbands av allt att döma
nära med egna privatekonomiska intressen. Vid
den svenska resningen mot Erik av Pommern
förhöll sig Kristiern Nilsson neutral, och han
utsågs 1435 till skiljedomare mellan kungen och de
upproriska. Resultatet av uppgörelsen blev, att
han utnämndes till drots, medan hans frände Karl
Knutsson blev marsk. Tillsammans ledde de båda
herrarna den svenska rådspolitiken, och
samarbetet föreföll till en början gott. På hösten 1438
sköts emellertid Kristiern Nilsson åt sidan i
samband med Karl Knutssons val till
riksföreståndare. Han berövades också en rad av sina
förläningar i Sverige. Inför risken att han i denna
situation skulle öppet ansluta sig till Karl
Knutssons motståndare, lät denne fängsla honom på
gården Rävelsta i Uppland 1439. Sedan han frigivits,
begav han sig till Viborg, där han uppehöll sig
till Kristofers av Bayern ankomst till Sverige
1441, då han anslöt sig till denne. En uppgörelse
mellan herr Kristiern och Karl Knutsson kom i
samband därmed till stånd kort före den förstn:s
död på Viborg.
2) Karl Kristiernsson, den föreg:s son
(d. 1440), uppträdde 1439 i förbund med ätten
Natt och Dag och innehade då Ringstadholm.
3) Nils Kristiernsson, den föreg:s bror
(d. 1464), anslöt sig 1457 till det oxenstiernska
upproret och erhöll Västerås slott.
4) Johan Kristiernsson, den föreg:s
bror (d. 1477), stod 1447 på samma sida som
denne men bands genom giftermål med Sten Sture
d. ä:s syster vid Karl Knutssons släktkrets,
stödde från 1464 den sistn. och från 1470 Sten Sture.
5) Kettil Karlsson, son till V.2) (d.
1465), blev efter studier i Rostock och Louvain
1459 biskop i Linköping. Efter brytningen mellan
Kristian I och den oxenstiernska släktkretsen
1463 ställde sig Kettil följ. år i spetsen för ett
uppror, besegrade Kristian med hjälp av
dalkarlarna och lät 1464 återkalla Karl Knutsson.
Dennes tendenser att sluta separatöverenskommelser
med danskarna för att undvika V:s och
Oxenstiernornas inflytande förorsakade emellertid en
brytning mellan honom och biskop Kettil, vilken
slutade med att Karl Knutsson åter fördrevs och
biskop Kettil och Jöns Bengtsson Oxenstierna
från årsskiftet 1464/65 regerade Sverige som
riksföreståndare. Biskop Kettil avled kort därefter.
6) Erik Karlsson, den föreg:s bror (d.
1491), var hövitsman på Stäkeholm och
Rumlaborg, understödde biskop Kettil och Jöns
Bengtsson, blev efter den sistn:s död ledare för det
oxenstiernska rådspartiet och bekämpade Sturarna
med växlande framgång. Efter slaget på
Brunkeberg försonade han sig med Sten Sture och
förhöll sig till sin död lojal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
