Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ / 33-34 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Varsel - Varsläktet - Varsovienne - Warszawa (vojevodskap) - Warszawa (stad)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

t. ex. en persons snara ankomst men vanl. en
olycka el. ett dödsfall. V. ha i folktron stundom
traditionell form, så att vissa hallucinatoriska
syn- och hörselvillor tolkas i bestämd riktning
(t. ex. en råtta el. nattligt vagnsbuller på gården,
som iakttagits på dylikt sätt, anses förebåda
dödsfall; tomten visar sig, då gården skall
brinna, o. s. v.).

2) Jur., se Arbetstvist, sp. 708.

Varsläktet, Bo’thus, omfattar arterna piggvar
och slätvar, se Flundrefiskar, sp. 655.

Varsovienne [varsåvjä’nn] (av Varsovie, fr.
namnet på Warszawa), polsk dans i 3/4 takt,
närstående masurkan; infördes 1853 i Paris;
dansades på 1860-talet överallt i Europa, även i
Sverige.

Warszawa [varʃa’va], vojevodskap i Polen;
28,299 km², 2,219,061 inv. (1949). Huvudstad
Warszawa.

Warszawa [varʃa’va], ty. Warschau,
huvudstad i Polen, på ömse sidor om Weichsel, med
huvuddelen liggande på den 25—30 m höga
västra flodstranden och med den mera industriellt
betonade stadsdelen Praga på den lägre östra
sidan; 362 km²; beräknad folkmängd 1952 800,000.
1939 hade W. 1,265,700 inv. (därav c:a 1/3 judar)
men 1945 endast 448,000.

Slottet i Wilanów.

W. omnämnes i källorna f. f. g. 1224 som en
by vid hertigarnas av Masovien där uppförda
borg. Under 1200-talets senare hälft blev W.
stad med tysk stadsrätt. Genom sitt
gynnsamma läge vid Weichsel blev W. snart ett
betydande centrum för handeln på Litauen. Vid den
masoviska furstedynastiens utslocknande 1526
införlivades Masovien jämte W. i Polen. Under
1500-talets senare del blev W. kunglig residens-
och huvudstad. Därmed började utvecklingen av
det moderna W. 1568—72 byggdes den första
bron över Weichsel, och ståtliga offentliga och
privata byggnader uppfördes. Till följd av
Polens inre förfall och svaghet blev W. under de
följ. årh. upprepade gånger föremål för
främmande erövringar. Under Karl X Gustavs
polska fälttåg föll W. 30/8 1655 utan strid i
svenskarnas händer, återtogs 21/5 1656 efter tappert
försvar av A. Wittenberg och gav sig för andra
gången genom kapitulation åt svenskarna efter
tredagarsslaget vid W. 18/7—20/7 s. å. Erövrat
med svensk hjälp för tredje gången av
siebenbürgaren Rákóczy i jan. 1657, återtogs det snart
definitivt av polackerna. Under stora nordiska
kriget intogs W. 1702 av Karl XII men frigavs
efter det med konung Stanislaus Leszczyński
ingångna alliansfördraget 1705. Pesten, som
följde i krigets spår, decimerade starkt W:s
folkmängd. W. hämtade sig emellertid snart och
upplevde under konungarna av det sachsiska huset,
särsk. på August II:s tid, ett nytt uppsving. Om
bildandet av hertigdömet W. se Polen, sp. 349.
W. intogs 8/2 1813 av ryssarna, införlivades 1815
som huvudstad för konungariket Polen under
Rysslands överhöghet med detta och blev säte
för den ryske ståthållaren. Under senare hälften
av 1800-talet utvecklades W. till en betydande
industristad. Folkmängden växte snabbt, ej minst
genom massinvandring av judar från Ryssland.
Under 1:a världskriget var W. 1914
medelpunkten för blodiga strider (”slaget vid W.”
9/10—10/10), intogs 5/8 1915 av tyskarna och blev säte
för den tyska militär förvaltningen över Polen.
Under det tysk-polska kriget 1939 instängdes W.
20/9 av tyskarna, utsattes för förödande
bombardemang och kapitulerade efter hjältemodigt
försvar 27/9. Under den tyska förvaltningen med
generalguvernör H. Frank i spetsen utsattes
staden för nazisternas våldsregemente. Detta
drabbade svårast W:s judar. I okt. 1940
sammanfördes dessa i ett för ändamålet upprättat, från
yttervärlden hermetiskt avstängt ghetto, som efter
hand blev interneringsplatsen även för judar
utifrån och snart räknade över 1/2 mill. inv. När
rykten om förintelseaktioner av judar nådde
ghettot, utbröt där 19/4 1943 ett väl förberett
uppror. Detta nedslogs av SS-trupperna efter
blodiga strider, med bl. a. insats av flyg och
stridsvagnar. 16/5 meddelade deras befälhavare, att
ghettot upphört att finnas till. Under intryck av
tyskarnas nederlag och ryssarnas inträngande i
Polen sammandrogs 1944 den polska
underjordiska armén under general Bór-Komorowski i
W., och när ryssarna redan hotade den ö.
stadsdelen Praga, gick denna, närmast för att
förebygga W:s befrielse genom ryssarna, till
angrepp mot tyskarna. Dessa svarade med en
regelrätt motoffensiv med insats av alla moderna
stridsmedel. Då ryssarna samtidigt inställde sin
offensiv och den av de västallierade utlovade
hjälpen luftledes uteblev, gåvo polackerna vika
och kapitulerade 3/10. Vid ryssarnas stora
offensiv i jan. 1945 intogs den till en ruinhög
förvandlade staden 17/1. — De äldsta bevarade
resterna av W. gå tillbaka till 1200-talet och
omgåvos av en dubbel ringmur, varav rester
upptäcktes redan 1870 men konserverades först
1937—39. Renässansen har förutom på skulpturens
område ej efterlämnat några bevarade
minnesmärken, ehuru man vet, att flera stora
byggnader uppfördes under 1500-talet. Den livliga
byggnadsverksamheten, som helt skulle förändra
stadens utseende, påbörjades under Sigismund
Vasa, karakteriserad främst av en rad kyrko-
och palatsbyggen utmed linjen Slottet—Ujazdów.
Masovien-furstarnas borg utbyggdes till kungl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>