Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vakans - Vakant - Vakare - Wakayama - Wake - Wakefield - Wakefield, Edward Gibbon - Vakkoformationen - Vaksala - Vaksala härad - Vaksala kontrakt - Waksman, Selman - Vakt - Vaktbricka, dagbricka, jourbricka - Vaktelsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
877
V akant—V aktelsläktet
878
len användes i huvudsak till avlöning för vissa
befälsposter och för musiken.
Vaka’nt, utan innehavare, icke tillsatt.
Väkare, sjöv., boj, träkloss el. dyl., som vid
vattenytan uppbär tågända o. s. v.
Wakayama, huvudstad i förvaltningsområdet
Wakayama, s. v. Hondo, Japan, vid Kii-sundet,
c:a 55 km s. v. om Osaka; c:a 150,000 inv. Stort
slott från slutet av 1500-talet. 21/2 1946 härjades
W. och den i närheten liggande berömda badorten
Wakanoura av ett jordskalv med efterföljande
flodvåg.
Wake [weik], korallö i Stilla havet ung.
halvvägs mellan Hawaii och Japan; 7,6 km2. W. är
amerikansk flyg- och flottbas.
Mellanlandnings-station på flyglinjen San Francisco—Hongkong.
I dec. 1941 erövrades W. av japanerna, som
höllo ön besatt till kapitulationen 1945.
Wakefield [coei’kfild], stad och county borough
i West Riding, Yorkshire, n. England, vid floden
Calder; c:a 60,000 inv. Biskopssäte. Var redan
under 1700-talet berömt för sin ylleindustri.
Wakefield [æéi’kfild], Edward Gibbon,
engelsk kolonialpolitiker (1790—1862). Efter ett
äventyrligt ungdomsliv började W. 30-årig syssla
med koloniseringsproblem och publicerade flera
arbeten rörande dylika och författningsfrågor,
syftande till ett system av större trygghet än
förut för kolonisterna. Han var praktiskt verksam
beträffande kolonisering i Australien, Canada
och framför allt från 1837 på Nya Zeeland.
Vakkoformationen, en av konglomerat,
kvart-sitsandsten, fyllit och grönstensbäddar uppbyggd
sedimentformation i Lappland, känd från trakten
ö. och n. n. ö. om Kiruna samt n. om Torneälv.
Ytterligare spridda mindre förekomster äro
kända längre österut (Paurankivaara, Rautusakara
m. fl.).
Vaksala, sn i Uppsala län, Vaksala hd,
närmast n. ö. om Uppsala, på Uppsalaslätten; 41,57
km2, 665 inv. (1955). 2,349 har åker. Egendomar:
Jälla (med lantmannaskola), Vittulsberg och
Fyrislund. Pastorat i Ärkestiftet, Domprosteriet och
V. kontrakt. — Kyrkans långhus och torn, av
Vaksala kyrka.
gråsten, uppfördes på 1100-talet. Senare om- och
tillbyggdes långhuset delvis, och valv inslogos.
På 1400-talet tillbyggdes kapell i n. och s. av
tegel. Altarskåpet, ett Antwerpenarbete från
1500-talets början, är väl bevarat. Kyrkan restaur.
1929. — Utgör tills, m. Danmark och Funbo
storkommunen Vaksala; 155,27 km2, 2,713 inv.
(1955).
Vaksala härad i Uppland och Uppsala län,
närmast ö. om Fyrisån, har av ålder bestått av
socknarna Gamla Uppsala, Vaksala och Danmark, av
vilka den förstn. införlivats med Uppsala stad.
V. tillhör (utom Gamla Uppsala) Tiunda tingslag
i Uppsala läns s. domsaga (tingsställe Uppsala)
samt Tiunda fögderi.
Vaksala kontrakt i Uppsala ärkestift ingår
fr. o. m. 1938 i Uppsala domprosteri och Vaksala
kontrakt.
Waksman [<oa’ksman], S e 1 m a n Abraham,
amerikansk mikrobiolog och mykolog (f. 1888),
född i Ukraina men sedan 1921 knuten till New
Jersey Agricultural
Experiment Station,
New Brunswick, och
prof, vid College of
Agriculture vid
Rut-gers Univ. där. Redan
i sitt gradualarbete
1916 vid Univ. of
Ca-lifornia ägnade sig W.
åt
strålsvampforsk-ning. Genom fortsatta
studier inom detta och
närliggande områden
har W. blivit en av
världens ledande
mikrobiologer med
utom
ordentliga insatser inom jordbakteriologien och
antibioticaforskningen. För sin upptäckt av bl. a.
streptomycinet belönades W. 1952 med
Nobelpriset i fysiologi och medicin.
Vakt. 1) Krig sv., truppstyrka, utsatt med
ändamål att bestrida bevakning inom försvarsväsendet,
förhindra obehörig förbindelse mellan militärt
etablissemang (fästning), förråd m. m. och dess
omgivningar samt biträda vid upprätthållandet av
allmän ordning och säkerhet. V. vid kungl. slottet
i Stockholm samt gemensam v. under officers
befäl inom garnisonsort benämnas vanl. högvakt.
2 ) Sjöv. På fartyg förrättar besättningen v.
enl. vissa bestämda regler. S j ö v a k t indelas i
dagvakt kl. 4—8 f. m., förmiddagsvakt kl. 8—12,
eftermiddagsvakt kl. 12—4 e. m., 1 :a plattvakt
kl. 4—6, 2:a plattvakt kl. 6—8, första v. kl. 8—12
och hundvakt kl. 12—4 f. m. H a m n v a k t sker
på så sätt, att viss del av besättningen (ett
vakt-kvarter el. styrbords, resp, babords v.) bestrider
vakttjänsten för varje dygn.
Vaktbricka, dagbricka, jourbricka, en
halvmånformig, kupig, med vapen prydd, ofta
försilvrad metallskiva, buren om halsen i blått band
el. i kedja. Även andra modeller finnas. V.
infördes 1799 som tj änstebeteckning för dagbefäl.
Vaktelsläktet, Cotu’rnix, tillhör underfam.
fasaner av ordn. hönsfåglar. Kroppen är kort, un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
