Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uvnäs, Börje - Uvsläktet - Uvula, gomspenen el. tungspenen - Uvularer - Uvån - Uxbridge - Uxmal - Uzbeker, usbeger, ösbeger - Uzbekistan, Uzbekiska socialistiska sovjetrepubliken - u. å. - V - Va. - VA - Waadt - Vaage, Peter - Waal - Vaal - Waals, Johannes Diderik van der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
U vsläktet—W aals
842
acetylkolinets förekomst och verksamhet samt
magsaftavsöndringens fysiologi och blodkärlens
nervösa kontroll.
Uvsläktet, zool., se Berguv.
Uvula (lat.), gomspenen el.
tungspenen, anat., se Munhåla.
Uvulärer, ljud, bildade med tungspetsen.
Uvån, biflöde till Klarälven.
Uxbridge [aLsbrid^], förstad till London
inom grevsk. Middlesex; c:a 56,000 inv.
Uxmal [o^ma’l], ruinstad i n. v. Yucatan,
Mexico. U. grundades enl. mayanska källor 1007
av Ahuitzok Tutul Xiu och var en av de mest
betydande stadsstaterna under den andra stora
epoken i mayafolkets historia (jfr Maya).
Byggnadsverken, ss. pyramider med krönande tempel
samt palats, utmärka sig ej endast för betydande
dimensioner utan tillhöra även de förnämligaste
proven på mayafolkets dekorativa konst.
Uzbéker, usbèger, ösbèger, turkfolk,
även kallat sarter (över 5 mill.), i ryska
Centralasien. U. äro fördelade på omkr. 80 stammar,
till större delen bofasta, leva av jordbruk och
handel samt utgöra numera huvuddelen av
Uz-bekistans (se d. o.) befolkning.
Uzbekistän, Uzbèkiska socialistiska
sovjetrepubliken, sovjetrepublik i s.
Västturkestan (se karta vid Ryssland och
Persien); 407,500 km2; 6,282,450 inv. (1939), varav
c:a 75% voro uzbeker. Huvudstad är Tasjkent
(585,005 inv. 1939); andra större städer äro
Samarkand, Kokand, Andizjan och Namangan.
Den nästan avsnörda ö. delen omsluter det
fruktbara Fergana-bäckenet och Tasjkent-oasen; den
större v. delen omfattar en del av
Kyzyl-Kum-öknen och det bördiga låglandet vid Amu-darja
i n. v. De största oaserna här äro Samarkand
och Buchara. Avsides i n. v. ligger Kara-Kalpak
ASSR kring nedre Amu-darja och s. delen av
Aralsjön. Klimatet är kontinentalt och torrt
(årsnederbörd 200—500 mm). Större delen av
den odlade arealen, 28,000 km2 (1938), är
konst-bevattnad. U. levererar c:a 80% av
Sovjetunionens bomullsskörd och 50 % av dess risskörd.
Konstbevattningsanläggningarna äro under stark
utbyggnad. Inom de icke konstbevattnade
områdena bedrives en omfattande boskapsskötsel,
främst fåravel (karakulfår); 65% av
Sovjetunionens produktion av karakulfårskinn komma
från U. (jfr bild 19 å pl. vid Ryssland).
Petroleum- och stenkolsfyndigheter.
u. å., förk. för utan (tryck)år.
Vär latinska alfabetets tjuguandra bokstav.
Det betecknar i svenskan mestadels ljudet
v, som är en tonande dentilabial frikativa,
stundom (genom assimilation) motsv. tonlösa
ljud, d. v. s. f (t. ex. livstid) el. något ditåt
(två). Ljudet v skrevs före 1906 års
stavningsreform i vissa ord med f, fv, hv (ha/, ha/va,
hvem). Bokstaven B7, w (”dubbelt v”), av
senare (medeltida) ursprung, räknas i svenskan
blott som en biform till V, v, efter äldre bruk
samt efter mönster av tyskan, där den utgör
v-ljudets ord. beteckning, brukas den i många
namn (t. ex. Wallin).
Som fornromerskt taltecken är V = 5. V. (v.)
är förk. bl. a. för verb, vers, volym, vänster,
väster, västlig, lat. versus (mot), vice, vide (se!),
framför tillnamn för van, von. W är
internationell förk. för väster (eng. West). Inom kemin
är V tecken för (1 atom) vanadin, W för (1
atom) volfram; inom fysiken är V beteckning för
volt och av Sveriges standardiseringskommission
1953 fastställd beteckning för elektrisk potential
samt W för -watt. På svenska automobiler
betecknar W Kopparbergs län.
Under 2:a världskriget fick bokstaven V en
vidsträckt användning i propagandans tjänst. I
engelskspråkiga länder blev V symbolen för
vic-tory, seger — det s. k. V-t e c k n e t bildades
genom utspärrande av ena handens pek- och
långfinger, man talade om den stundande V-dagen
o. s. v. Ett tyskt försök att nyttja V även i den
tyska propagandan (Viktoria, segerns gudinna)
blev utan större framgång, men under krigets
senare del nyttjade man flitigt V (i förbindelse
som V-i, V-2 o. s. v.) för Vergeltungswaffe,
vedergällningsvapen.
Va., förk. för Virginia.
VA, fys., förk. för voltampère.
Waadt [vät], kanton, se Vaud.
Vaage [vå’ga], Peter, norsk kemist (1833
—1900), från 1866 prof, i kemi vid univ. i Oslo.
W. utförde jämte C. M. Guldberg
affinitetsstu-dier, vilka ledde till uppställandet av
massver-kans lag.
Waal [väl], se Rhen, sp. 942.
Vaal [holl. utt. fäl, eng. väl], största bifloden
till Orange River i Sydafrika, upprinner i
Drakensbergen i s. ö. Transvaal. Längd c:a 800
km. Vattenståndet är mycket växlande, och
floden är ej segelbar.
Waals [väls], Johannes Diderik van
der, holländsk fysiker (1837—1923), prof, vid
univ. i Amsterdam 1877—1907. I sin dr-avh.
”Over de continuiteit
van den gas- en
vloei-stoftoestand” (1873;
ty. övers. 1881, eng.
1888, fr. 1894)
uppställde W. en formel,
angivande sambandet
mellan tryck, volym
och temp. såväl för
en gas som för den
genom gasens
konden-sation bildade vätskan,
den efter W.
uppkallade tillståndslagen;
även hans senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
