Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utvecklingsläran, evolutionsteorien - Utvecklingsmekanik, utvecklingsfysiologi, experimentell biologi, experimentell morfologi, biomekanik - Utvisning - Utvängstorp - Utväxling - Utzon-Frank, Einar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
U tvecklingsmekanik—U tzon-F rank
838
tredje viktig faktor under denna artbildning är
isola-tionen, dels den rent geografiska isolationen, dels den
isolation mellan olika biotypgrupper, som beror på
uppkomsten av sterilitets- och inkompatibilitetsbarriärer.
Från varandra isolerade biotypgrupper ha vanl. från
början vissa olikheter i genbeståndet, och dessa
olikheter skärpas efter hand genom efterföljande mutationer.
Ärftlighetsforskningens senaste resultat ang. orsakerna
till den biologiska variationen stå alltså i
överensstämmelse med u. såtillvida, att en nybildning av arter
tydligen alltjämt äger rum och att organismvärlden sålunda
ständigt ehuru långsamt förändras. — Litt.: N. v.
Hof-sten, ”U. i den nyaste forskningens ljus” (1947); H.
Lemche, ”Fra molekyle till menneske” (1945: sv. övers.
1949)-
Utvecklingsmekanik,
utvecklingsfy-siologi, experimentell biologi,
experimentell morfologi,
biomekanik. Denna nya forskningsriktning inom
biologien grundades i början av 1880-talet av W.
Roux. Den inskränker sig icke enbart till den
embryologiska utvecklingen utan omfattar även
den postembryonala. U. är, kan man säga, den
forskningsriktning, som har till mål att
kausal-analytiskt undersöka det morfologiska skeendet.
Redan på 1600- och 1700-talen sökte man
förklara fosterutvecklingen, och två teorier
dominerade. Den ena antog en preformation (se
Pre-formationsteorien) antingen i ägget el. i
sädes-kroppen. Den andra teorien ansåg, att
utvecklingen försiggick genom en epigenes (se d. o.).
— Inför den moderna u. har ingen av dessa
teorier i sin ursprungliga form visat sig vara
riktig, men i viss mån innehålla de båda någon
sanning. ■—-De faktorer, som inverka på
utvecklingen äro dels inre, i själva organismen
liggande, och dels yttre, från omgivningen på
organismen inverkande faktorer. Redan det
obefruktade ägget innehåller alla faktorer för sin
utveckling till en fullbildad organism. Detta
framgår bl. a. därav, att hos vissa djur
obefruktade ägg normalt utveckla sig. Med hänsyn
till de två nämnda teorierna om
fosterutvecklingen kan man indela äggen i 2 typer, s. k. r
e-gulationsägg och mosaikägg. Hos den
förstn. typen finnes icke någon determination i
äggets cytoplasma. Till denna typ hör bl. a.
lansettfiskens ägg. Om man, sedan ett sådant ägg
kluvit sig i 2 blastomerer, isolerar dessa från
varandra, så utvecklar sig vardera av dem till
en normal, om än mindre, larv. Detta inträffar
även med blastomererna på 4-cellstadiet. De olika
partier av ägget, som ingå i de olika
blastomererna, besitta sålunda samma potens som ägget
i dess helhet. Den andra typen av ägg dit de
högre maskarnas, blötdjurens, leddjurens och
sjöpungarnas ägg räknas, erbjuder en olika
topografisk utbildning, i det att bestämda områden
äro determinerade till att bilda bestämda delar
el. organ i det presumtiva fostret. På grund
härav ha dessa ägg kallats mosaikägg. Om man,
då ett sådant ägg delat sig i 2 blastomerer,
isolerar dessa från varandra, så kunna de till en
viss grad utveckla sig vidare men ge upphov
endast till halva el. på annat sätt defekta
larver. Här har sålunda en preformation
genomförts redan i ägget. Emellertid äro dessa båda
äggtyper icke skarpt skilda från varandra. Det
finnes näml, en hel del ägg, hos vilka determina-
tionen är mindre skarpt utpräglad och vilka
bilda en jämn övergång till regulationsäggen.
Bortse vi alltså från de mest extrema
mosaikäggen, så kan man säga, att det, som på tidigt
stadium avgör, vartill en blastomer el. en
väv-nadsdel skall utveckla sig, är det läge, som den
kommer att intaga i det presumtiva embryot, och
ju mera utvecklingen fortskrider, desto skarpare
fixeras determinationen. De determinerande
krafterna behöva emellertid icke ligga i de
determinerade cellerna själva utan kunna, såsom man
funnit hos en del groddjur, vara lokaliserade i
ett organisationscentrum, som hos dessa
djurs embryoner ligger vid urmunnen. Från
organisationscentrum sprider sig småningom
determinationen till andra celler. Samtliga de inre
utvecklingsfaktorerna, som härröra från ägget
och sädeskroppen, utgöras av de s. k.
arvenheterna. På samma gång som u. genom
experiment söker klarlägga de inre faktorernas
betydelse, söker den också utreda, huru och i
vilken riktning de yttre faktorerna påverka den
normala utvecklingen.
Utvisning, se Utlänning.
Utvängstorp, sn i Skaraborgs län, Vartofta
hd, s. om Tidaholm, ö. om övre Tidan; 29,39
km2, 204 inv. (1955). Höglänt skogsbygd; i ö.
flera av Hökensås’ högsta partier (omkr. 340 m
ö. h.). 301 har åker. Medeltida kyrka, ombyggd
1838. Ingår i Sandhems, Härja, U:s och
Nykyrka pastorat i Skara stift, Redvägs kontrakt.
Tillhör storkommunen Mullsjö.
Utväxling, förhållandet mellan den drivande
och den drivna axelns varvantal vid en
transmission (remdrift, kuggväxlar, kedjehjul o. dyl.).
Utzon-Frank [o’tsån-], Aksel Einar, dansk
skulptör (1888—-1955). Under en trettiofemårig
lärargärning vid konstakad. i Köpenhamn kom han
att utöva ett vittgående inflytande inom dansk
skulptur. U. tog
tidigt intryck av
Meu-niers bronser på
Glyptoteket. Efter
en längre studieresa
bl. a. till Italien 1912
spåras i de följande
årens arbeten intryck
från arkaisk grekisk
skulptur och
italienskt quattrocento.
Hans konst nådde sitt
mogna uttryck i
”Afrodite” (gips;
1914), av vilken ett
bronsexemplar finns
i Kunstmuseets
trädgård, Köpenhamn.
En avgjutning av
huvudet tillhör
Nationalmuseum, Stockholm. Här
framträda de drag, som i
fortsättningen skulle
bli utmärkande för
U., den överlägsna
Einar Utzon-Frank: Flicka med
spegel. Brons. 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
