Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrillo, Maurice - Utropstecken - Utrymning - Utsaltning - Utsjoki - Utskiftningsskatt - Utskog - Utskott - Utskottsmöten - Utskrivning - Utskyld - Utskyldsstreck - Utskänkning, Utskänkningsskatt - Utslag - Utslagstävling, utslagningstävling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
827 Utropstecken—Utslagstävling 828
murar spela en dominerande roll. Omkr. 1913 blev
hans måleri dramatiskt, färgen mörkare. I
samband med en depressionsperiod omkr. 1915 skedde
en första deklination i hans konst, och efter att
under några få år ha hört till den franska
konstens yppersta nådde han under de följande
decennierna endast sällan upp till sin forna kvalitet. U.
är representerad i Nationalmuseum, Stockholm,
med bl. a. ”Rue de la Barre”. — Litt.: P.
Mac-Orlan, ”U.” (1952).
Utropstecken, skiljetecken, uppkommet av en
punkt med ett komma över (!); nyttjas för att
ange tonförstärkning. U. sättes efter utrop
(in-terjektioner och imperativer), önskesatser och
uttryck av starkare känsla.
Utrymning, se Civilförsvar.
Utsaltning, utfällning av vissa ämnen, t. ex.
alkoholer, färgämnen, proteinämnen och organiska
salter, ur deras lösningar genom tillsats vanl. av
alkalisalter, t. ex. koksalt.
Utsjoki [o’tsjåki], Finlands nordligaste
kommun, vid gränsen mot Norge; 5,198 km2, 1,059
inv., huvudsakl. lappar.
Utskiftningsskatt erlägges av svenska
aktiebolag för utskiftat belopp, i den mån detta ej är
att anse som återbäring av tillskjutet sådant.
Skattesatsen utgör 40%. Fusion är dock under vissa
förutsättningar fri från u., medan sådan frihet i
andra fall kan beviljas av Riksskattenämnden.
Med utskiftat belopp förstås, vad som
ut-betales till aktieägare i samband med nedsättning
av aktiekapitalet el. upplösning av bolaget,
förså-vitt det ej är frågan om utdelning, och i regel
även genom att bolaget inköper egna aktier.
Avdrag får härvid ej ske för u. Med tillskjutet
belopp avses, vad som tillskjutes vid bolagets
bildande el. senare. Betr, bolag, för vilket
räkenskapsår gått till ända före Vs 1925, skall dock då
befintliga egna fonder räknas som tillskjutet
belopp, även om de bildats genom uppsparade
vinstmedel. Med återbäring av tillskjutet belopp
förstås vid upplösning av bolaget utbetalandet av
hela det tillskjutna beloppet (denna utbetalning
blir alltså skattefri) samt vid nedsättning av
aktiekapitalet den del av utbetalningen, som
nedbringar bolagets eget kapital under tillskjutet
belopp. Fonder, som tillkommit genom att
vinstmedel uppsamlats efter Vs 1925, bli alltså beskattade.
U. gäller ej för ekonomisk förening, utan
utskiftat belopp inräknas här i den till inkomstskatt
skattepliktiga inkomsten.
Utskog, skogsområde på långt avstånd från
den by el. gård det tillhör.
Utskott. 1) (Statsr.) Se Riksdag, sp. 57 ff.
2) (Hand.) Varor, behäftade med något fel och
som därför säljas till nedsatt pris.
Utskottsmöten, se Riksdag, sp. 56.
Utskrivning, krig sv., uttagning genom statligt
ingripande för krigsmaktens behov av manskap,
hästar, fordon, förnödenheter m. m. U. av
manskap förekom i Sverige, då konungen fann det
erforderligt, före det ständiga knektehållets och
indelningsverkets införande och måste under Karl
XII:s krig åter tillgripas i form av männingsreg.
(jfr Indelningsverk, sp. 878). Numera är u. enl.
R- F- § 73 möjlig endast med riksdagens
samtycke. Tillgången till hästar och motorfordon i krig
är säkerställd genom uttagning och grundar sig
på R. F. § 74. K o n s k r i p t i o n är u., grundad
på allmän värnplikt men med inslag av
yrkes-system.
Utskyld, skatt el. annan allmän avgift, som
skall erläggas till stat, kommun el. offentlig
anstalt (kyrka, präst m. m.).
Utskyldsstreck, den fordran på till stat och
kommun inbetalta utskylder, som uppställts el.
uppställes som villkor för politisk el. kommunal
rösträtt. Det kommunala u. avsåg intill 1918 års
reform kommunalutskylder över lag, d. v. s.
praktiskt taget sådana, som förfallit till betalning de
10 sista kalanderåren. Så länge kommunal rösträtt
var förutsättning för politisk, verkade det
kommunala u. tillika som ett politiskt u. Då 1909
detta samband upplöstes, stipulerades i R. O. § 16 ett
särskilt politiskt u., gående ut på att den, som
icke erlagt de honom påförda utskylder till stat
och kommun, som förfallit till betalning de tre
sista kalenderåren, icke ägde valrätt till A. K.
Det avskaffades helt 1921. I samband därmed
modifierades det kommunala u. därhän, att från
rättighet att deltaga i kommunalstämmas, resp,
allmän rådstugas beslut utestänges den, som i
avseende å påförda utskylder till kommunen, vilka
förfallit till betalning under de tre sistförflutna
kalenderåren, häfta för utskylder för flera än
två av dessa år. 1936 infördes ett u. för
valbarhet till kommunala förtroendeposter
(fullmäktig-skap, ledamotskap av landsting, ställning som
ordf, i kommunal- och kyrkostämma, ledamotskap
av folkskolestyrelse m. m.). Det avsåg alla
utskylder till kommunen — när det gällde ledamotskap
av landsting även landstinget —, som förfallit till
betalning de tre sista kalenderåren. Såväl detta u.
som det, som avsåg kommunal rösträtt,
avskaffades 1945. — Från u. kan man understundom se
skattestreck så särskiljas, att med det
senare förstås, att skatteplikt i och för sig, således
ej blott dess ordentliga fullgörande i de fall, som
den förefinnes, uppställes som villkor för
rösträtt. Ett dylikt skattestreck förefanns i de
svenska kommunallagarna fram till 1918, då det
avskaffades.
Utskänkning, Utskänkningsskatt, se
Rus-dryckslagstiftning.
Utslag. 1) (Jur.) Slutligt beslut av
administrativa myndigheter, överexekutorer och, till 1948,
av underrätter i där anhängiga mål samt av
överrätterna i besvärsmål (jfr Dom).
2) Uttappningen av tackjärn ur en masugn.
3) (Med.) Se Hudsjukdomar.
Utslagstävling, utslagningstävling,
tävling, där deltagarna lottas mot varandra och
ett nederlag sätter den enskilde (laget) ur spel.
Segraren möter sedan annan segrare (ev.
tävlande, som lottats över) o. s. v., tills en utgår som
slutgiltig segrare (s. k. enkel utslagsmetod). 2:e
pristagare blir den, som besegrats i finalen. Om
3:e plats tävla de förut i semifinalen utslagna i
en extra omgång. (Även andra utslagsmetoder
finnas för fastställande av 2:a, 3:e o. s. v.
pla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
